torsdag 30 april 2009

Närvaro

Nu mer är vi alltid tillgängliga. Med våra telefoner finns vi alltid till hands för den som vill ha tag i oss. Telefonsamtal, SMS, MMS och mail gör att det blir svårt att undvika kontakt. Men vad händer när man väl ses? Jo - man svarar på andras SMS, samtal och mail samtidigt. Man är ALDRIG riktigt där och då (alltså i nuet), man ser hela tiden händelser som kommer.

Inte undra på att man blir stressad.

Kan man göra nåt åt detta? Sätta telefonen på flight mode när man möter andra, oavsett om det är privat eller i jobbet skulle kanske kunna vara en idé? För jag antar att andra, precis som jag, vill ha 100 procents uppmärksamhet när man väl ses.

Nu blev jag så stressad och upprörd att jag tror att jag måste gå ut och elda upp nåt. Typ en majbrasa.

tisdag 28 april 2009

Crossover

Idag åt vi salt och sött. Först sill och potatis. Sen ananas. Det var några timmar emellan fisken och frukten, dock.

Efter en kopp te här vid datorn är det nu dags att gå och lägga sig. Klockan är bara tio och jag har sovit middag men i morgon ska jag tidigt till andra jobbet. Tänkte läsa lite Amberville också.

Syrén -09

Den är på gång! Förra årets syrén kommer även i år! Makes me happy!

Ute sjunger fåglarna.

Ljusår

Hämtade pojken på dagis, kom hem och frös. La mig. Satte på TVn och somnade. Vaknade av att barnet kom och undrade om det var okej att ta en satsumas (de är som godast nu, ju. Vi har skålen full!) - klart att han fick det. Jag somnade om. Nästa gång jag vaknade var klockan halv sju när P kom. Jag hade sovit i en och en halv timma. TVn stod på och jag tittade på ett program jag aldrig ser - Go'kväll. Trevlig programledare som fick mig att först vilja se filmen "Ljusår" och sen åka till Ungern. Eller i alla fall äta paprikor.

Ljusårsfilmen är gjord i filmaren Mikael Kristerssons trädgård och är långfilmslång. Man får se livet i fågelboet och följa getingarnas arbete med sitt hem. Ingen speaker, bara naturljud. Coolt. Jag vill se filmen.

måndag 27 april 2009

Vår i Sjöstaden

Dags att liva upp med lite bilder ...




Prioritet

En faster fyller 60 år ganska snart. Vi ska dit. Det ska inte min bror. Nån i hans frus familj fyller nio. Eller fjorton. Eller 41? Han väljer hur som helst bort att gå på 60-åringens kalas. Jag tycker det är tråkigt. Jag vet inte vad det är som retar mig så gränslöst med hans prioritering. Jo - det vet jag. Det är såklart att han väljer bort vår familj och in sin frus. På så sätt väljer han ju bort mig - och min familj.

Han gör som han vill. Vi kommer säkert ha det trevligt ändå.

Böcker

Fascinerande. Bonnierfamiljen. Hur de talar. Vad de har. Hur många som förmodligen tittar på programmet om dem - alla på DN, alla på TV4, alla på Expressen, alla på SF, alla på snart nog varenda veckotidning och månadsmagasin man kan tänka sig. Otroligt!

Jag tycker att Eva Bonnier är en snygg dam. Och Albert Bonnier den yngre verkar trevlig. Men det är förvirrande att de heter samma sak allihop. Opraktiskt. Men de kanske vill återanvända näsdukar och örngott med monogram?

Själv är jag inne på omskrivna böcker. Håller på med "Amberville" och idag kom "Herman och eldsvådan" i brevlådan.

Kan det vara Klas Östergren som har skrivit Amberville? Fast det står att det är en debut. Men det kanske bara är för namnet Tim Davys? Eller kan det vara Carl-Johan Vallgren? Jag tror det är en man. Som har skrivit förr.

Herman-boken är utgiven av Alfabeta. de har inge med Bonnier att göra. Tror jag.

Bonnier och borttappade barn

Ikväll blir det fyran för hela slanten ...

Först dokumentären om familjen Bonnier och sen Spårlöst (så jag får grina lite).

Ser redan fram emot kvällen! Medan jag tittar på TV så kommer säkert P och yngste sonen att ägna sig åt övningscykling. Med stödhjul.

söndag 26 april 2009

Lägga bud är inget för mig

Ibland har man inget val - man måste inse det. Jag talar om Bukowskis och att ha möjlighet att låta lädret jobba (fast nu mer är det mer kort som får jobba va? Eller ska man kanske plocka upp sin tjocka plånbok när det är dags att köpa? Ja - det är klart. Korten har man kanske i en plånbok av läder i alla fall ...). Jag har definitivt inga möjligheter att köpa konst. Även om jag skulle vilja.

Jag hoppas att Christian Falk och Björn Ulvaeus, som också var där, kunde finna nytt hem för det de gillade.

Jag vill inte ha nåt av vare sig Jockum eller Mamma eller i-ropet-Linn för jag tycker inte att det är så kul. Jag tyckte bättre om Bror Hjort (en tavla) och Torun Bülow-Hübe och Stig Lindberg är ju aldrig fel. Men herregud. Inte går jag till Bukowskis och köper nåt av dem?

Ja. Det är också en särskild sorts människor som går dit för att "handla". Jag träffade till exempel inte någon som jag någonsin har bott granne, lekt eller arbetat med. Som tur var hade jag sällskap av kattägarinnan med Baertlingintresserad styvdotter.

Efter lunch på Nationalmuseum och lyckat skoinköp (Hittar ingen sko på hemsidan som är exakt som in. Min är svartare och snyggare) i Eccobutik kände jag mig nöjd med citybesöket och gav mig av mot Gullmarsplan och möte om huset i Småland. Vi pratade för hundratolfte gången om samma saker. Det var trevligt. Men lite tjatigt.

Hittade en annan sko jag skulle vilja köpa också ...

lördag 25 april 2009

Solen skiner

Åkte till Gustavsberg på öppet hus med villaägarna idag. Åt lunch i krokarna också. Very nice!

Kom just tillbaka från kort promenad i området med P. Det är vår minsann!

Snart blir det lövbiff och sallad. Undrar om jag ska sätta mig med drinken på balkongen en stund?

Vår!



Har tagit alla bilderna idag!
Ett underbart väder ...

fredag 24 april 2009

My day

Hemmadag idag också! Så bra så!

Nu på kvällen följde jag inte med till svärmorsans födelsedagspartaj för 13-åriga kusinen från Paris. P och yngste sonen åkte dit själva.

Jag trodde att äldste sonen och jag skulle äta nån god middag, men han drog iväg med några brudar. Jaja. Vad är väl en gammal mamma då? Jag åt några rostade mackor och drack en kopp te.

Men ... till filmerna jag hyrt drack jag vin och åt en näve chips som jag hittade i ett skåp. Jag såg Vicky Cristina Barcelona med viss skepsis. För visst var det så att Woody Allen blev sponsrad av Barcelona stad (eller nåt) för att göra en film som utspelade sig i Barcelona? Jag tycker uppenbarligen inte om det. Men jag förstår att han gillar Scarlett Johansson, hon är ju en kvinnlig Woody. samma sätt att prata, samma sätt att röra sig. Men bra mycket snyggare.

Den andra filmen var verkligt skojig men kanske en smula mindre sökande ... Icke desto mindre hade den en viss anknytning till Woody Allen eftersom Dianne Wiest var med. Hon var ju med i till exempel Hannah och hennes systrar också. den var bra. Anyway - den andra filmen heter Min brors flickvän. Den var med Steve Carell och Juliette Binoche. Jag skrattade högt många gånger i min ensamhet. Och grät på slutet. Perfekt.

Woody Allen föddes för övrigt som Allen Konigsberg.

torsdag 23 april 2009

Sjukt

Trött! Ligger i sängen med ont i halsen. Städerskan gnor i hela lägenheten utom i sovrummet som jag har till förfogande.

Lite trist att vara sjuk när man har en främling i hemmet, men nu är det så.

Har jobbat en stund men nu ska jag nog ta tag i tidningarna jag införskaffade igår (när jag anade vad som komma skulle - rossel, rossel) och böckerna. Ser fram emot en god microvärmd lunch också. När städerskan lämnat moppen och städtrasan i fred.

En kopp te då kanske?

tisdag 21 april 2009

Sur som en citron

Vad händer? Jag är så jävla arg.

Har varit arg på jobbet hela dagen. Sen var det bra ett tag när jag åt middag med gamla arbetskamrater, när jag kom hem vid halv tio och yngste sonen fortfarande satt uppe - i vanliga kläder och inte hade borstat tänderna och spelade spel på spelfria dagen - så blev jag helt jävla råirriterad. Det är INTE okej att vara uppe halv tio för en 5-åring en vardag. Det är INTE okej att bryta mot de "regler" vi sätter upp angående till exempel spelfria dagar. Jag blir så förbannad. På P. För att sonen sitter uppe är ju ren lättja. Att han får spela spel är ju för att få en fri stund från honom. GRR!

Och på jobbet är de så förbannat korkade att jag vill spy på hela högen. De trasslar till och tar tid på sig. Jag är otålig. Och hade sett fram emot en kväll där P och jag kunde prata lite.

Satans vad jävla ilsken jag är. Nu går jag och lägger mig.

Helvete!

måndag 20 april 2009

Yogan hjälper

Nu har jag yogat så pass många gånger att jag inte ska bli förvånad, men det blir jag.

Jag gick arg och irriterad till yogapasset och efteråt kunde jag helt enkelt inte jaga upp mig (hur jag än försökte). Irritationen gled bort som en tappad tvål i badkaret.

De korkade släktingarna (ingen på min sida. Såklart) kan få vara osmidiga bara jag får ett yogapass i samband med deras asociala beteende.

Tack!

lördag 18 april 2009

I goda vänners lag

Lillflickan hämtades av sina föräldrar vid fyrasnåret. Vi fikade och sen var det dags att ta tag i middagsmatsbestyren. Vi åt ... canneloni - ta-dam! De som inte kunde komma på långfredagen ville ses idag. Brabra, tyckte vi och tänkte så det knakade och kom fram till att canneloni är bland det godaste som finns - vi kör repris.

Den här gången gjorde jag en variant med bechamel och färska lasagneplattor. Gott och definitivt snabbare.

Spelade lite Boggle - det där spelet där man ruskar om en liten burk med bokstavstärningar som faller ner i små hål och som man sen ska göra så många ord av som möjligt. Det är roligt. Och yngste sonen kan vara med. Han kom på ett nytt ord, leso (som ska uttalas lesso, men vare sig stavningskunskaperna eller bokstäverna räckte till ...). Vi undrade vad det betyder och sonen förklarade att en som är ledsen hela tiden är ett riktigt les(s)o. Och vi fattade. Vi räknade inte poäng, men han hade garanterat fått ett om vi gjort det. Nyskapande ska premieras! Själv kom jag på ordet metögd. Jag tycker det är självklart att det är ordet för en fisk som fått metkroken genom ögat.

Två framtida bra saker har vi pratat om också. Dels ska P börja repa med bandet igen och dessutom ska vi fundera på bilresa i England om typ två år. När de stora pojkarna är så stora att de garanterat inte vill följa med på nån resa. Trevligt, trevligt.

Som en syster

Vår lilla nattgäst och yngste sonen underhåller varandra på bästa sätt ända sen i går kväll. De kompletterar varandra perfekt. Det är fantastiskt skönt att se dem leka ihop. Och prata. I natt kom de, trötta och hand i hand, och ville komma och lägga sig hos oss. De är så söta!

Igår under middagen sa flickan att hon längtar efter amerikabrodern. Hon sa det med sån känsla att jag nästan ville gråta. För visst är det så - att man längtar. Men nu är det inte så lång stund kvar. Typ 40 dagar. Spännande!

Då kommer alla föräldrar och syskon att stå kramberedda.

fredag 17 april 2009

Det positiva

Jag glömmer Fina Fisken. Hela tiden.

Det är ju så att jag ska ignorera det dåliga och uppmuntra det positiva. Mötet igår - "Vad bra att vi fick träffas!"

Jag har fått mycket gjort idag. Hade en del saker på att göra listan och nu har jag bara inköpsanmodan kvar ;) Pratade bra om katastrofmötet med chefen också. Jag är så glad att man kan prata med honom. Jag är inte bortskämd med att ha en chef som förstår och håller med en om saker. Så det är en mindre faktor som stjäl energi.

Idag har vi exmakens dotter här. Hon stannar till i morgon. Det blir ugnspannkaka till barnen och sallad till P och mig. TV hela kvällen. Så skönt!

torsdag 16 april 2009

Förlorat hopp

Jag blir så deprimerad.

Har haft ett möte på jobbet. Jag hade satt så stort hopp till just det här mötet. Ett banbrytande, sammanfogande och skojigt möte. Trodde jag. Men ... alla de som skriver nåt med "communication" på sina visitkort verkar tro att de bara ska behöva kommunicera via texter eller korta filmer eller en snygg powerpointpresentation. Att prata med varandra - öga mot öga - tycks vara helt främmande. Det går inte. Dessutom har alla sin egen agenda att verka för.

Vart tog det gemensamma målet vägen? Vart tog att dela vägen? Vart tog lusten vägen?

Nu har jag hamnat i en sån där nedåtgående loop igen. Så tröttsamt.

När jag kom hem sent och åt middag framför fotbollsmatch så var jag tvungen att emellanåt hålla P i handen för att hämta energi.

All energi bara försvann.

Snart är det helg.

onsdag 15 april 2009

Bröllopet

Jo, vi ska ju på bröllop. I New York. Det ska bli så roligt! Håller på att kolla biljetter och det verkar som vi blir borta tisdag-söndag. Ska hitta ett hotell att bo på i fyra nätter inne i NY, sen ska vi bo på vischan en natt. Vi tänker oss att bo nånstans lite neråt Chinatown/Little Italy, tror jag.

Det liksom pirrar i hela magen när jag tänker på det här. Resa bort med P till roligt ställe och göra roliga saker. Den här gången vill jag se lite mer Central Park och i alla fall nåt museum. Om inte annat så äter jag gärna lunch på MoMA igen. Den här gången tillsammans med P. Förra gången var jag där själv. Det funkade jättebra det också, men jag vill visa P.

Kanske gå på bio.
Köpa kläder.
Frihetsgudinnan?
Köpa mer tryffelsalt!

Hurra!

På traven

Den här veckan är glada kollegan på varmare ort och semestrar. Det är bra. För nu måste jag klara mig själv. Nu kan jag inte fråga henne som genväg till att lösa problem. Det är ju så jag funkar - jag tar andra till hjälp när hjälpen finns. Inte för att jag är lat eller okunnig utan för att jag är 1) social 2) rädd att göra fel.

Har fått en hel del gjort idag, men jag kunde gjort mer. Har en väldigt lång Att göra-lista som förhoppningsvis är betydligt kortare i morgon eftermiddag. Innan lunch ska jag göra massor. Utom inköpsanmodan (i plural. Vad heter det??? Anmodans :) för det är så otroligt tråkigt. Jag kommer ha en hel hög med anmodningar(nej) som ligger och väntar i slutet av månaden. Tänk om jag skulle ta och överraska mig och göra dem i morgon?

tisdag 14 april 2009

Efter

Jag arbetade under några år som brevbärare. Tyckte då att det skulle vara kul med en kampanj i samband med påsken - Glad Post. Nu är det inte längre aktuellt. Av två skäl. Det första är att ingen längre skickar post som man gjorde "på den tiden", det andra är att jag idag har råkat ut för nåt som var menat som glad post, i meningen att nåt skulle vara glatt i efterhand, men inte var det.

Köpte tre badbomber på Lush. Det var påsktema på dessa bomber - ägg och hönor. Därför 50% så här post påsk. Sonen luktar godis efter att ha badat i rosa badbombsvatten. Sen var det min tur.

Mitt ägg var grönt. Med doft av ros och bergamott, lovade expediten. Kanhända var det så. Jag kunde inte koncentrera mig på vad det luktade, jag hade fullt upp med att hålla koll på vad som kom ut ur ägget. Det var nämligen späckat med blomblad. Nej, inte rosa gulligt romantiska, utan ... bruna, kladdiga. Jag, som en gång fått en död, torkad mus i lösviktsteet, förväntade mig det värsta och tyckte en sekund att jag såg en ål simma fram i badkarsvattnet. Den gröna färgen gjorde mig allt annat än lugn

Hade nån kommit in i badrummet medan jag badade hade han förmodligen trott att jag just hade kräkts i vattnet. Post mat, post tugga, post upp igen. Vidrigt ...

Glad Post - tjena!

Nästa steg

Joserru, nu har jag inlägg till skorna. Har hämtat ut dem idag.

Snart ska jag hämta löständerna (inklusive Corega Tabs), peruken, nylonkjolen, galoscherna och sju sorters kakor. Nån annanstans.

Till hälsporren säger jag helt enkelt - adjö.

Virus eller kajko med chakran?

Yngste sonen hostar. Och hostar. Och ... Sov inte en blund i natt. För när det inte hostades i örat på mig så snarkades det bortom sonen. Sen blev det ljust. Sen ringde väckarklockan och jag sa att jag kunde vara hemma till lunch för att hinna till spännande inspirationsföreläsning på arbetet. Och - dagens viktigaste uppgift - hämta mina inlägg.

Men maken skulle samtala med en HR-konsult på eftermiddagen inför de första utvecklingssamtalen, så mina små saker fick stå tillbaka idag. Jaja. Jag känner mig ändå ganska inspirerad. Och barnet får väl följa med, hostandes, när jag hämtar sulorna.

Playhouse Disney gör sonen sällskap. Själv har jag just gått igenom inboxen på jobbet.

På tal om Playhouse Disney - lever Anders Linder? Han som var Valle
och Kapten Zoom. Jag är tämligen övertygad om att han är Svarte Petters röst, i alla fall när Svarte Petter sjunger. Har svårt att tänka mig att han egentligen gillar Disney. Men vad vet jag? Man kan ju ändra sig? Och han kanske, precis som Lasse Åberg, alltid har ÄLSKAT Disney. Whatever.

Nu har sjuklingen ätit en clementin. Det finns säkert nån bra yogaövning han skulle kunna göra för att få alla chakran i schack och snoret att sluta rinna, men vi kan inte de övningarna. Vi äter vitaminer och håller oss stilla i stället. Och dricker vatten.

måndag 13 april 2009

3D

Har sett Monster vs. Aliens med 3D-glasögon. Vilken syn. I alla bemärkelser.

Undrar hur de kommer göra sen när filmen kommer på DVD.

Önskar att vi hade sett Bolt i 3D också. Nu vet vi att det är den versionen som hädanefter ska väljas!

Yngste sonen var väldigt söt i stora Elvis Costello-liknande glasögon. En pyttenäsa stack ut mellan glasen.

Rester

Idag har vi ätit rester till både lunch och middag. Men vilka rester! Potatis/jordärtskockegratäng med korv till lunch och canneloni med spenat och trattisar till middag. Jag har redan glömt helvetesarbetet som jag och en av matgästerna hade i fredags när vi försökte mata in smeten i de kokta cannelonisarna. Men gudagott är det. Värt allt besvär. Trots att det tar en evighet att tina när de kommer från frysen.

Spenat, trattkantareller, vitlök och muskot. Och mozzarella. Det finns inget bättre. Det var bara vinet som saknades, men nån måtta får det vara på alkoholintaget. Paus i några dagar.


Rörande

Jag gillar ju sånt här.

söndag 12 april 2009

I've got blisters on my feet

Och det har jag tack vare promenerande. Observera "tack vare". För det var så skönt att jag nästan inte märkte att jag hade ont. Och egentligen är det inga blåsor, snarare allmän fotvärk. Snart får jag mina inlägg och det blir bra.

Reimersholme runt fast först från Slussen. Sen Årstaviken mot Skanstull för att stanna upp vid Medis inför marschen mot Söderstadion och matchen där. Har gått i tre timmar. Bra!

Måste säga att promenaden med katt/yogakompisen var bättre än matchen ... Men solen sken hela tiden!

Har lärt mig massor om chakran (stavas det så?) och yoga är spännande!

Soleil

Mon Dieu! Solen skiner även idag! Jättebra! Jag ska ut och promenera och sen är det marsch mot Söderstadion som gäller! Och efterföljande match såklart.

Dusch och ut!

Stenåldern?

Läste just om nån som på 60-talet hade en massa barnvakter som hade fått honom att intressera sig för popmusik. På kvällarna låg han med en transistorradio under kudden. Detta fick mig att minnas ...

När jag var liten hade jag ett väldigt litet rum (där mina styvsystrar aldrig någonsin lämnade nåt i fred. Ingenting var bara mitt. Jag var alltid tvungen att dela allt. Det har säkert påverkat mig mycket i mitt senare liv.) Min säng var som en tidigare modell av loftsäng - det fick plats en korgstol och ett litet bord under. Där satt jag under gymnasietiden och lyssnade på Beatles (pappa hade två skivor, Norwegian Wood och The White album, som jag hade spelat in på kassettband och skrivit av texterna för hand), Michael B Tretow, Classical Masterpieces, Duran Duran, The Police, U2 och Prince. Och Prefab Sprout.

Ibland gillade jag nån enstaka låt och då spelade jag av den från radion. Mikrofonen mot radions högtalare. Det var bara att hoppas att ingen öppnade dörren eller ropade att det var mat medan man spelade in till exempel "Up where we belong", som var en av favoritlåtarna. Tyvärr hade radiopratarna en benägenhet att prata innan hela låten var slut.

Nåja. Jag hade även en liten radio som jag fick av mormor och morfar när jag var 11-12 år. Den stod bredvid sängen. Jag brukade gilla att lyssna på radio innan jag somnade, men det lät för mycket så jag införskaffade/fick en liten fyrkantig grej som var var ungefär 5x5 centimeter som man kunde lägga under kudden. Stereoeffekten försvann ju, men jag fick ändå lyssna på radio.

För de första pengarna jag tjänade på sommarjobbet på Skansen köpte jag en kassettbandspelare. En så kallad "bandare". Senare köpte jag även en hel anläggning i rack. Det var bandspelare, radio och skivspelare.

Nu mer lyssnar äldste sonen på sin dator hela nätterna.


lördag 11 april 2009

So far, so good

Promenad till Konsum med äldste sonen, skulle köpa godis. På väg dit tog jag ner den stora frigolitbiten (som skyddat syrenen på balkongen) i källaren. Gick till den bättre godisaffären och köpte mer godis. Man undrar varför. Det blev mycket snask.

Jaja, medan vi handlade så åkte P och yngste sonen till Intersport och hämtade fotbollsgrejer inför första träningen på onsdag. Fotbollsskor och benskydd köptes också. Nu har vi en liten fotbollskille i full mundering som springer omkring här. Väldigt rart.

Sen var det påsklunch på balkongen. Jisses så varmt det var! Påskäggsletande efter samtal med påskhönan. Alla glada.

P och jag tog en lång promenad runt vackra sjön och det var väldigt skönt! Nu har jag sovit en stund bredvid värmande make som tittade på en ganska tråkig fotbollsmatch. Hör att han ligger och snarkar därinne nu. Undrar om den yngste sonen hör nåt av vad som sägs på barnprogrammet i samma rum :)

Kycklingen marineras och den stora frågan är - vitt eller rött vin till spetten? Svårt ...

Jag längtar efter amerikasonen. Väldigt, väldigt mycket. Jag hoppas att han har en bra påsk!

fredag 10 april 2009

På menyn

Kan säga så här: ägg. Av olika slag. Några innehåller vita och gula, andra kommer att innehålla godis.

Till middag blir det kycklingspett med jordnötssås. Det är väl alldeles lagom påskigt?

Lunchen fylls av kokta potatisar, sill, prinskorvar, köttbullar och matjessill. Och ... ägg.

Äggsjuka undanbedes.

Långfredag

Det som har tagit längst tid idag var att fylla några jävla pastarör med spenat/trattkantarell-röra med smak av vitlök och muskot. Men det blev gott när det väl var klart!

Måste också lägga vinet Primitivo di Manduria på minnet. Det var gott! 79:- ser jag på Systembolagets förnämliga sida. Ett vin P fick av sin pappa i 40-årspresent. Bland andra viner.

Nu ska jag stämma Barilla! (inte kan de mena att de där pastarören som kokats i 4 minuter innan de fylls med röra ska tas om hand av vanliga människor? Nej - de måste mena att en italienare ska stå i köket beredd att hantera de klistriga rören. Alltså - nån som står ut med hela pastakulturen.)

Jaja. Det blev en trevlig långfredag!

Vårtecken







onsdag 8 april 2009

Hej hå, hej hå ...

I morgon ska yngste sonen med till jobbet. Jag längtar redan. Han har varit med förut och det är trevligt. Märkligt nog råkar han alltid vara med på torsdagar. Han tror att jag alltid får pannkaka till lunch.

Städa bör man

I morgon kommer städtanten hit. Så nu har vi förstädat. P skulle nog hellre kalla det för att röja, men jag tycker det är att städa.

Inser att vi har en ganska välstädat hem, åtminstone om man jämför med dem som jag nyss såg i ett väldigt skitigt litet hus i Norrtälje. De hade tagit hjälp av städpatrullen från TV4. Det behövdes.

Kompisen som bor i Vallentuna skulle säkert kaskadkräkas om hon tittade en sekund på det där programmet. Hår och überflottiga stekpannor, colaflaskor i massor och djur - både hundar och pälsänger - som samsades om utrymmena.

Nä - jag kan med stor och lika insiktsfull som fördomsfull övertygelse säga att jag är glad att jag inte bor i Norrtälje. Där han man skitiga hem och raggarvänner.

måndag 6 april 2009

Dug och jag?

Mina två yngsta söner har som små missuppfattat det här med Ja och Jag. Eftersom yngste sonen fortfarande är liten är missförståndet aktuellt ...

Jag ropade "Hör du vad jag säger?" när han var på toa och jag läste nåt högt för honom. "Ja' står ju här och säger JAG, ja' hör!"

Mellansonen brukade betona G'et extra mycket. "Har du borstat tänderna?" "jaG, det har ja' "

Hur gick detta till? Överartikulation? Ja - vi är nog bra på att artikulera här hemma. Och nu har jag äntligen fått ärva tidningen "Språket" av min pappa. Men den kommer från mamma från början. Via min bror, hans svärmor och senare pappa har den nu alltså, två år senare, hamnat här. Hurra! Det är väldigt roligt att läsa mina gamla lingvistikföreläsares och kurskamraters inlägg i den språkliga debatten.

(Jag har varit för snål att själv prenumerera. Attans, tänker jag nu. Varenda artikel är ju skojig! Jämfört med ... annat jag prenumererat på så är detta rena drömmen! Väntar nu tålmodigt på nyare nummer. Pappas särbo har börjat prenumerera och lovat mig snabbare leverans!)

Fabergéägg

Texten på baksidan på mjölkpaketet fick mig att kolla upp Fabergéägg på Google. De är så snygga. Skulle gärna ha ett hemma. Det som heter "Lilies of the Valley Egg" kan nån skicka anonymt. Jag kommer inte att sälja det. På ett tag ...

Mammas kolleger

I natt drömde jag om mammas alla gamla kolleger. De satt på ett tåg och jag hälsade på allihop. Det var Astrid och Lotta och hon med långa bruna håret som hade leende ögon och Monica och ytterligare några som jag inte kommer ihåg vad de hette, trots att de presenterade sig i drömmen.

Vad hade de att göra i mitt liv nu? Sådär 25 år senare.

Könsroller

Mätte för hyllor på väggen ovanför datorn igår. Sonen kommenterade att han inte visste att jag kunde använda en tumstock. Måste alltså visa att jag kan sånt lite oftare.

Senare på kvällen, när de kom hem med alla braiga inköp från IKEA så delade vi upp sysslorna så att jag sydde byxor medan P skruvade ihop nya datorbordet.

Jäklar vad vi har att ta tag i ...

söndag 5 april 2009

Ensam hemma

Precis som i tisdags när jag var hemma själv, försöker jag nu att hinna med så många slapparaktiviteter som möjligt. Så - istället för att bete mig som en normal slappare och bara vara, så hastar jag mellan att titta på TV, sitta vid datorn, fundera på bad med läsning och att dricka te.

Ibland undrar jag på allvar vad jag gjorde förut, innan alla skärmarna invaderade hemmet. Jag badade nog väldigt ofta.

P tog med en gällt gråtande son till IKEA. "Jag haaaatar IKEA!!!" ropade han medan tårarna rann nerför de sötaste kinderna. Jaja. Nu är de iväg och jag hoppas att de är borta länge men att allt går smärtfritt.

Får se om jag kommer så långt att jag hinner laga två par jeans också.

lördag 4 april 2009

Semesterplaner

Nu har vi tittat i almanackan och funnit att vi kan vara tillsammans i fem veckor i sommar OCH ha semester i jul utan att det blir problematiskt. Very good! Nu ska vi bara hitta flyg och botell till dessa båda tillfällen också.

Visst är botell ett bra ord? Det var äldste sonen som trodde att det hette så när han var liten.

Och visst ska man använda de pengar som finns. Visst är det bättre att göra saker än att vänta på kriget eller vad det är man gör när man lägger kosing på hög. P och jag har det bra, så är det. Även om vi kommer snåla i sommar och se till att använda svärfars vänlighet med boende nära vatten. Om vädret står oss bi, vill säga.


Antikt

Så här är det. Och därmed basta.

Antikmässan ... Det är en del av mässan som är ganska rörig. Det är där alla har Stig Larsson- eller Marimekko-mönster på väskan, schalen eller kläderna. Eller så pratar man grov lantisdialekt. Det är där man har råd att köpa nåt.

Den andra delen ligger närmare ingången och är till för dem som inte ska behöva gå längre in och beblanda sig med "de fattiga". Det är där man hör Lidingö-i och skåningar som pratar som Kattis Ahlström - utan de skorrande R'en, alltså.

Det var i den dyra delen jag såg typ den enda saken jag skulle vilja äga. Det var en 30-talsskulptur med en hukande flicka som log och ville att fågeln på stenen skulle flyga. Jag frågade inte hur mycket den kostade. Jag ville inte veta. Jag tänkte "New York i sommar och Sydafrika i höst eller en fin skulptur?" och valet var ganska lätt. Fast jag tänker på den glada flickan i alla fall.

Jag kom hem med en skål av den typ jag har sen förut, sex vykort med Stockholmsmotiv från 60-talet och praliner som jag tills nu hade glömt bort. Får äta dem i morgon. P och jag (det var två av varje).

Jag fattar inte varför man tar med sig rullstolen in i den där antikhallen. Finns det inte mer handikappvänliga saker att göra? Jag vet att jag är elak och kommer att straffas med egen rullstol, men jag förundras över viljan och envisheten hos dem som riskerar att oavbrutet rulla ner nåt dyrbart.

De som har med sig barn i har-just-börjat-gå-åldern måste ha ammat sönder hela hjärnan. Jag säger bara - VARFÖR? Små barn trivs bäst på Skansen eller Junibacken en solig lördag. Inte med sin pappa på Antikmässan medan mamman hasar i ett annat hörn av lokalen.

Och därmed basta, som sagt.

Sssch!

I morgon tänker jag gå på Antikmässan. Ensam. Berätta inte det för någon ...

torsdag 2 april 2009

Hålla handen

Jag älskar att hålla min yngste som i handen och att prata om ditten och datten när man promenerar. Att möta hans blick och se att han fattar. Att skratta tillsammans med honom.

Har hittat en Erlend Loe-bok som heter Kurt och fisken. Den skrattar vi åt båda två. Jag skulle kunna sträckläsa den trots att den är 100 små sidor lång, så bra är den.

Nu ska jag klappa sonen på sovvarma huvudet. Lukta på honom och pussa honom tills han börjar röra på sig.

Godnatt!

Dela

Har träffat tysk arbetskamratska hela kvällen. Åt gott på Lilla Pakistan. Jobbpratade hela tiden. Det var både bra, trevligt och relationsknytande.

Tog mig sen från Fridhemsplan med buss till Gullmars och därifrån i delad taxi hem. Jag skulle just gå in i taxin när en tjej frågade om vi skulle dela. Vi bor i samma hus visade det sig. Bra initiativ!

onsdag 1 april 2009

Lycklig unge

Min pappa med särbo hämtade sonen på dagis igår. Jag hämtade honom där och fick middag. Trevligt! Sonen kvittrade.

På vägen hem pratade vi lite om det att han ska börja spela fotboll och att det skulle bli kul att höra vad P hade att berätta om det fotbollsmöte han var på medan vi käkat middag hos morfarn. Men då började femåringen tvivla. "Jag vill inte börja spela fotboll. Jag är för dålig." sa han. Jag försökte uppmuntra. Och lyckades. Han lockades mycket av att tillsammans med 100 andra barn springa runt Söderstadion i halvtid och få stående ovationer. Han har alltså redan mycket höga krav på sig OCH omåttligt behov av bekräftelse. Man undrar var det slutar.

När vi kom hem berättade P så medryckande om nya fotbollsbyxor, tröjor och bollar att sonens ögon sken. Benskydd och fotbollsskor för konstgräs gav honom närapå sömnproblem.

Jag minns när mellansonen spelade fotboll. Det höll ett år, sen ruttnade han. Eller om det kanske var jag som inte tyckte det var värt avgiften när han mest satt vid kanten och lekte med sanden. Han var hur som helst väldigt söt även då. Han som nu mer är amerikason. Om två månader är han hemma igen. Utan benskydd.

Tillbaka i tiden

Jag måste gå tillbaka lite i tiden för att förklara en sak som jag tyckte var bra.

Igår - efter frukost vid TVn och påslagen dator så att jag kunde spela spel i reklampauserna - så begav jag mig mot stan för att träffa gamla gymnasiekompisen (borde jag kanske byta relationsnamnet till något som känns närmare i tiden? Kanske skulle jag då kalla henne för Teaterstudiokompisen (1985) eller Vår teaterkompisen (1986) eller ungar samtidigt-kompisen (1988-1992) eller skilsmässokompisen (1995 och 2003?) eller rätt och slätt promenadkompisen (1985 - ?) Jaja.

Vi möttes för en av de sedvanligt trevliga promenaderna. Solen sken. Djurgården lockade och vi slank in på Blå Porten och fick oss nåt till livs innan vi gick Strandvägen hemåt/bortåt igen. På gatan mötte vi en kvinna som hade gjort nåt åt sitt utseende. Tyvärr till det värre. Hon hade den typiskt utsmetade looken som man får när en okänslig klåpare till kirurg har dragit ut huden till oigenkännlighet. Eller stöpta-i-samma-form-utseende så de till slut ser ut som hon i filmen "Brazil". Hon som var med i Lödder. Jaja. Det ser inte bra ut.

Vi pratade om vad som är viktigt i livet. Om utseendet är så viktigt. Om att det inte känns så farligt att bli äldre. Och då sa promenadkompisen att det viktigaste ändå är att ha vänner man kan skratta ihop med. Det ligger mycket i det.