torsdag 30 september 2010

Nyheter

Idag blev vi på mycket kort varsel kallade till möte. Allihop på hela jobbet. Såna möten brukar bjuda på okoncentrerade efterföljande dagar. Så även denna gång. VD´n är ersatt. Nån annan chef likaså. Hejåhå.

Så har jag haft ett möte där jag på ett djävulusiskt listigt sätt har satt lata snobban, som aldrig blir klar med saker i tid, i skruvstädens skruvstäd. Ha, ha vad glad jag är för det. Kanske kommer även andra se hennes tillkortakommanden. Ho, ho, ho vad skönt!

Jag? Elak? Jajamensan!

Icke sa Nicke

Jag blir kvar här hemma. Finnair har valt nån annan. Ja, det var ju synd att de inte fattade att jag var bäst lämpad av alla.

Har inga fler kommentarer till detta.

onsdag 29 september 2010

The day

Om en vecka åker jag till Barcelona. Hoppas att vädret är bra där och då. Det här är alltså en jobbresa. Inget med Finnair. De har inte hört sig ...

Det ska bli skönt att åka iväg! Jobbsituationen just nu är sådär. Orkar inte riktigt skriva omdet, men det påverkar mig mycket. Har pratat med HR-chefen idag. Så att vi måste få gör nåt roligt. Får se om nåt händer. Jag tog i all fall tag i det och pratade med den som borde bry sig.

Har fått besked om lönerevision idag. Viss tid kommer att ersättas med pengar. Jag gillar tid bättre ... Så ska vi börja tidrapportera på ett helt annat sätt. Typ stämpla. Det känns ålderdomligt. Övervakat. Gillar det inte. Det verkar dessutom som de inte riktigt tänkt igenom hur det ska gå till för oss som reser mycket.

Hej, ska nog läsa lite. Amerikanen av Henry James, som sätt. Intressant!

Biiio

Fick ett plötsligt infall och fick på bio med mellansonen efter jobbet. Mycket trevligt! Vi såg The Kids Are All Right. Det är den som handlar om ett lesbiskt par med två barn (som är halvsyskon) som hittar sin pappa - spermadonatorn.

Anette Bening är så bra! Filmen var bra! Grinade lite. Hann torka tårarna innan salongen blev ljus.

Den promenerade vi hem. Varför gör jag inte det oftare? Det är nu så skönt! Troligtvis för att jag inte har nån att promenerade regelbundet med. Jag vill nu gärna ha ett bra samtal också.

Nåt att ta tag i.

tisdag 28 september 2010

JAG ÖNSKAR MIG

- att få flyga med Finnair tills jag inte orkar längre.
- att människor är snälla
- att solen skiner

Och så vidare.

Men nu ska jag vika tvätt.

Värdet

Idag har ämnet i gårdagens Sommarpratarprogram på Kanal 1 aktualiserats.

En yngre kollega från Sundsvall såg ledsen ut. Det visade sig att hennes mormor har ramlat och skadat/brutit kindbenet och fått en blödning i hjärnan. Mormorns cytostatikabehandling började dessutom i fredags. Det ser illa ut. Hjärnan har svullnat och man kommer inte att göra något.
Kollegan grät.

Så kom en annan kollega förbi. En med bil. Hon skjutsade hem ledsna kollegan som nu ska packa och sen bege sig alla mil till Sundsvall.

Vad är egentligen viktigt i livet? De närmaste! Ta hand om varandra. Ta hand om dig själv. I någon ordning.

måndag 27 september 2010

Kom ihåg var ...

Det ska vara ytterligare en Hammarbyauktion. På lördag. Kom dit!

Jag kan avslöja en sak. Kanske två. Det verkar som Alexander Skarsgård kommer dit. Eventuellt också Persbrant. Hammarbyare båda två. Så klart.

Hejåhå!

Lördag. 13.15 på Hovet. Kom dit!

Högt och lågt

Sommarpratarna på TV - underbart! Verkligen jättebra! Man vill bara höra mer.

Nu är det Lyxfruar i New York eller vad det heter. Det är så dumt att man smäller av. Uppstyltade barn, hundar och kvinnor.

I övrigt har jag försökt vara positiv idag. Se saker från den ljusa sidan. Typ "Vi kan väl vara glada för dem som är på jobbet och inte fokusera på dem som har gått in i väggen och inte är här."

Så är jag lite nervös för att jag ska få det där jobbet på Finnair :) Ungefär lika nervös som för att jag inte ska få det. Hm.

Ja. New York-fruar ja.

lördag 25 september 2010

Så bra så!

Vi har stora pojkarnas halvsyster här i helgen. Det är jag glad för. Tänk att vi är hennes första val när det är barnvaktsdags. Det känns så bra att kunna hjälpa till! Dessutom är yngste sonen och lilla M så väldigt goda vänner. Det funkar så himla bra med dem tillsammans. Det är ju på ett sätt "avlastning" också för oss eftersom sonen har det så kul när hon är här.

Vi har haft en ganska späckad dag. Som för barnens del började vid sexsnåret då de vaknade och inte kunde somna om ... Fotboll för sonen på förmiddagen. De vann. Jag sov.

Födelsedagslunch på Kungsholmen. Värdinnan hade den finaste outfit som tänkas kan. En härligt somrig klänning i vitt med blomsteräng vid knäna och finfina skor. Italienska buffén var utsökt och gästerna lika trevliga som värdparet med barn. Det stod "Happy Birthday 36" på den franska chokladkakan. Jag tror det stämmer! Själv fyller jag 45 i november :)

Vi hann hem innan vi åter nyttjade SL-kortet - denna gång på vår väg mot Aspudden där nyfriserad svägerska just bränt armen i ugnen när lasagnen var på väg in.

Yngste sonen, hans kusin och den lilla extraflickan lekte jättebra ihop. jag hade oroat mig helt i onödan när jag var rädd att nån av dem skulle hamna utanför. Mellansonen var med och det var väldigt trevligt att vi fick träffas allihop!

I morgon ska mellansonen upp tidigt för att börja jobba klockan 07.00 (han är väldigt duktig!). Yngste sonen ska på teaterkursen och jag ska på ansiktsbehandling med Mary Kay-produkter. En fotbollsmamma ska öppna dörrarna till Mary Kays värld ...

Sen - hemmakväll!

Jag är en lyckligt lottad människa! Måste komma ihåg det!

torsdag 23 september 2010

Wish me luck

Häromdagen gjorde Kungsholmskompisen och jag en överenskommelse. Om jag gjorde en grej, så skulle hon göra en annan. Nu har jag gjort det jag skulle.

Det här är mer kryptiskt än lovligt, men jag kan inte skriva så mycket om det just nu. Men jag kan skicka dig vidare - hit.

Och nu - önska mig lycka till!

(Jag har en kastanj i fickan varje dag. Den ger mig förmodligen mer tur än de där små änglarna inbakade i plast som jag såg i leksaksaffären tidigare idag. Man skulle skicka över oro till den inbakade ängeln. Skulle den ha hjälpt när Ps brödbak såg ut att gå överstyr idag? Degen var blöt och liksom vällde. Tror inte det. Tacka vet jag kastanjer!)

Hittills

Det går långsamt här hemma.

Jag har visserligen ätit god frukost på Berns (en sån äggröra! Mm!), köpt deo och kallingar till maken, hört av mig till kära vänninan som fyller år idag och när det visade sig att hon var en stenkast bort älgade jag ditåt. Hann köpa vita liljor på Hötorget på vägen. Så blev det en lite ordentligare gratulation. Sen skulle hon och kompisen som bor långt åt helvete men nu arbetar centralt (allt är relativt), äta lunch och jag skulle hemåt för att hinna slänga i mig nån sorts lurre innan sonen skulle till skolläkaren och på vägen hann jag till både Systemet och ytterligare besök på Hötorget för att köpa gladiolusar.

Hem och lämna. Sushi på vägen. Dassigt ställe. Gillar inte när sushi smakar fisk. Det ska smaka friskt. Jaja.

Och sen var det läkarbesök. Och jag är så stolt över mina barn. Särskilt när man ser dem ur andras ögon. Jag får stolthetsandnöd. Han är så verbal. Och kan hoppa på ett ben. Och gråta bara lite när han får mässling-, påssjuka-, röda hundspruta. Och välja Katten Jansson-klistermärke trots att sjuksköterskan sa att det kanske var för barnsligt. Men då sa sonen att "Jag har väldigt många klistermärken hemma, så det är klart att jag ska ta ett här!"

Och läkaren fick känna på pungkulorna. Något som som nog var snäppet mer överraskande obehagligt än att ta spruta. Sonen blev väldigt förvånad när han skulle dra ner brallorna. Generad. Utlämnad. Och där satt jag och skulle se ut som det var det mest naturliga i världen. Det var det inte.

Har ju jobbat lite också. Och det ska jag fortsätta med. Nu.

onsdag 22 september 2010

På TV just nu

... ett program om kvinnor som opererar sina vaginor för att de ska bli "perfekta". Vad är det? Vem har det?

Jag tycker det är okej att folk förbättrar sånt de ogillar med sig själva (om de gör det för sin egen skull), men - hallå? Blygdläpparna? Vad har man inte gjort om innan dess???

Är fascinerad över hur folk, nej - kvinnor, gillar att vara lika alla andra kvinnor. Så att de till och med opererar sig lika. Det här med läppar (alltså munnen) med en massa botox och grejer? Jag förstår inte. På riktigt. Den där ankläppen? Som hon på jobbet. Ser inte klokt ut.

Jaja - var och en blir väl salig på sin egen blandning. Eller vad det heter.

Mycket nu

I morgon hoppas jag att jag har fått följande gjort:

Kommit på bra mat till fredagens middag då Kungsholmskompisen m delar av familj samt villavännen kommer för att planera Italienresan. Dessutom är ju sönernas halvsyster här hela helgen. Alltså. Middag fredag.

Plockat ut några bra ställen från långa listan inför Italienplaneringen.

Rensat jobbmail.

Sett till att en massa filmat material från kongress läggs på nån ftp-server som en talare sen ska komma åt.

(Jag ska jobba hemifrån i morgon eftersom jag först ska äta frukost på Berns - jobbfrukost - och sen ska följa med yngste sonen till skolläkaren som ska ge honom en spruta.)

Tänkt igenom helgen (fredag middag och planering, lördag match för yngste sonen + födelsedagslunch på Kungsholmen + ev kvällsaktivitet med lillebror + passa barn, söndag ansiktsbehandling + teater med yngste sonen + lämna vaktat barn) Helt hysteriskt. Hur blev det så?

Bestämt mig för det där korta jobbet - ska jag söka eller inte?

Städat undan lite.

Varit på systemet?

Säkert fler saker.

Om jag har gjort några av de där grejerna så kan jag känna mig nöjd.

tisdag 21 september 2010

Tillägg

Igår, när vi var på restaurang och åt god mat och drack gott vin, så kom en av kvinnorna i sällskapet bredvid oss fram och pratade. Det visade sig att en av männen vid hennes bord äger vingården som vårt vin kom ifrån. I Argentina.

Liten värld.

Representationsrestaurang ...

Idag åt jag av Ps bröd till frukost! Jättegott!

Hemlagat!

Life is good!

måndag 20 september 2010

Fantastisk måltid!

Åh! Ett grillspett med det möraste nötköttet du kan tänka dig. En liten bytta med kronärtskockor i citron. Tre lökringar så stora att sällskapet frågade om det var doughnuts. Och ... nu kommer det bästa - en liten skål med ett smör som innehöll två av världens godaste saker; gåslever och tryffel.

Till detta ett väldigt, väldigt gott argentiskt vin Chakana.

Jag har varit på Grill med en gammal gymnasiekamrat. Så trevligt! Så gott! Så bra!

Nu kommer jag att vara glad hela kvällen :)

Det beror också litegrann på att jag hann gå förbi Åhléns och köpa två par billiga byxor till yngste sonen och dessutom var jag med en kort stund på Sergels torg där vi gillade olika!

Oh, happy day!

Idioter

Vad hände? Hur kom det sig att så många tänkte "Jag ska minsann visa dem? Vi ska minsann få till en ändring!". Lika många felriktade hjärnor som de som för många år sen röstade på Ny Demokrati - med den skillnaden att ND skrek högst om i princip ingenting, medan SD har ett budskap som borde få varenda mänsklig varelse att rygga tillbaka.

Kände att jag gick och la mig med stor irritation i kroppen. Resultatet från valet i området jag bor, är (hittills) skrattretande homogent:
Nästan hälften, 49,4% röstade på Moderaterna. Det är 423 personer. Av de 863 som röstade. Totalt 960 har rösträtt.

Alliansen fick 71,8% av rösterna (C - 10,7% och Fp - 11,7%).

De rödgröna fick 21,2% (S - 9,7%, V - 2,6% och MP - 8,9%).

De förvirrade 16 som röstade på SD utgjorde alltså 1,9%. Makes me angrrrry.

Bara det att ha med ordet demokrati i sitt partinamn? Idioter!

söndag 19 september 2010

Tillfällighet

Vi var i hembyn igår. Pratade, pratade och åt middag. Så trevligt så!

Hade med tre böcker till mamma att ta med på den långa husvagnssemester de ska göra - Innan jag dör, Att tro på Mr Pip och Fånge i hundpalatset. En salig blandning, men bra!

Mamma rekommenderade en bok som hon stack i näven på mig - Amerikanen av Henry James. Har inte läst nåt av honom tidigare, men nu ska jag det. Har redan börjat på den, och har redan efter 20 sidor sugits in i historien. Det bådar gott!

Det lustigaste var att namnet Henry James nämndes ytterligare en gång i går kväll. Jag tittade på filmen Notting Hill med Hugh Grant och Julia Roberts (förtydligande - jag tittade inte på filmen tillsammans med dem, de var med i filmen. Herregud ...) och där närapå tjatar de om just Henry James.

Ett typiskt sånt där sammanträffande som man råkar ut för med jämna mellanrum.

Nu ska jag nog läsa lite. Sen är det teater med yngste sonen (jag tar med boken när jag väntar på att han blir klar - en hel timmas läsning!), val med P och äldste sonen och fotbollsmatch med yngste sonen igen.

Mycket att stå i. Trevligt!

lördag 18 september 2010

Hör upp

Grannar.

Ni som har små flickor som tycks ha utvecklats till elefanter. Hjälp dem. Hjälp oss.

Era barn behöver springa, det hörs tydligt. Kanske ska ni köpa villa för alla de pengar jag har sett att ni har (det stod nämligen i en kvällstidning för ett tag sen att ni tillhörde dem med högst inkomst i området). Ett förslag är att skaffa en villa med möjlighet att bygga en löparbana runt huset. Med tak, då kan de springa ute även om det regnar. Som nu, när de inte vill (?) gå ut och springa på gården utan istället hoppar, skuttar, kutar och aldrig, aldrig sitter stilla på det som är deras golv. Vårt tak.

Jag hör vartenda steg de tar. Vartenda skutt.

Undrar i mitt stilla sinne om den nya Pandurobutiken kan hjälpa er på traven. Pärlor är bra! Små apparater som man kan stansa ut små stjärnor med är också trevliga. Klister är en ypperlig produkt. Häll ut en klick på lämpligt ställe, sätt töserna på fläcken och, simsalabim, de är stilla!

Tack!

Surdeg

P har ju börjat med surdegar. Det har han gjort ett tag. Hittills har han bara försökt få till själva kulturen. Det har gått så där. Det gör det när man sätter på ugnen, där det hela står och ska bubbla till sig, på 200 grader. Av misstag såklart.

Termometern som stod därinne såg ut så här efteråt:



Före- och efterbild finns också:



Hur som helst. Just nu står första riktiga satsen och jäser! I morgon får vi kanske nybakt bröd till frukost!

Han kan han. Min man.

Musik i mina öron

När jag åker till jobbet har jag oftast musik i öronen. Nu ar jag kommit fram till vad jag verkligen gillar och vad jag inte vill höra.

Vill alltid höra lite mer av:
Prefab Sprout
Amy Winehouse
Badly Drawn Boy
Elliot Smith
Flight of the Concords
Per Gessle
Duran Duran
Gilbert O'Sullivan
och, förvånansvärt nog
Christina Aguilera

Hoppar alltid över:
U2
Eric Gadd
och, förvånansvärt nog
Beatles

Och ja, jag är förvånad över det där med Beatles. det är ju verkligen ett av världens bästa band. Men som blandbandsmusik, eller vad man nu ska kalla det. Funkar ganska få låtar. Tycker jag. Lyssnar hellre bara på Beatles då.

U2 anser jag vara ett av världens mest överskattade band just nu. Herregud vad det lätt blir för mycket.

Ja. Så är det.

fredag 17 september 2010

Från förr

Det här med Facebook. Det är ju så bra eftersom man har folk på en armlängds avstånd. De man bryr sig om har man mer kontakt med, såklart.

Nu har en gymnasiekompis skrivit på min sida och hon tycker att vi ska dra ihop ett gäng med gamla klasskompisar och ses. OH NO! Det är ju precis sånt man inte orkar. Jag inte orkar. Jag skrev typ Visst - varför inte. Inget mer. Jag orkar inte. Men jag vill inte vara oartig och skriva typ Get a life, eller så. (För det gäller väl alla som hänger på Facebook?)

Nåja. Lyxproblem. Som så mycket annat.

Ytligt

Igår, innan jag gick till optikern, hade jag lite tid. Jag gick in på Indiska. De brukar ha kläder som passar mig. Hittade en fin, vit blus. Som jag provade. Men inte köpte. Jag såg ut som en snäll präst i den. Inget fel på snälla präster, om man är en sån.

Passade på att kolla spegelbilden också. Mig själv alltså. Konstaterade att det var ett tag sen jag noppade ögonbrynen, de tre ostyriga stråna över varje öga. Vi har ingen bra spegel hemma. Jo - det är inte speglarna det är fel på. Det är ju ljuset. Vi har ingen vidare belysning vare sig i hallen eller badrummet. Hopplöst.

Sen insåg jag att det var en evighet sen jag rakade benen. Rena rama myrstigarna. Men det stör ingen. För ingen bryr sig.

Nej, nej - jag är inte bitter. Allvarligt! Det är ganska skönt att ingen bryr sig. För då slipper ju även jag att bry mig om de där håriga partierna.

Så jag köpte blommor i stället. Ett fång gladiolusar. En för mig annorlunda kombination av vitt, rosa och blodrött. Jag brukar välja bort rosa. Jaja. Nu står buketten vid balkongfönstret och förgyller utsikten.

Idag var jag på Åhléns och luktade på parfymer. Råkade få nån på mig och sen dess har jag haft en vag huvudvärk. Det var en sån där lukt som inte passar mig. Som jag får lite ångest av.

Snart luktar jag lasagne. Uppsalasonen kommer hem och då passar denna rätt bra.

Jag har varit lite pirrig idag. För jag ska få träffa ett älsklingsbarn!

torsdag 16 september 2010

Hårligt

Har hämtat schampot hos fastern. Schampot jag glömde i Småland i somras. I SOMRAS. Tilläggas bör att fastern bor en pyttebit från Gullmarsplan och där åker jag ju förbi varenda dag. Men tid, o tid.

Så nu ska här tvättas hår! Så hoppas jag att jag inte ser ut som en tysk Gretchenknödel med vingflärpar under öronen efteråt. Även om jag faktiskt tycker om den Gretchenknödel som är jag. Åtminstone idag.

Den där boken påverkar mig. Idag har jag smålett hela dagen. Haft en sorts energi som är trevlig att ha. Rekommenderade den till en kollega och när hon har läst den så ska vi se filmen.

Pratade med lilla kollegan idag också - hon har stressrelaterade åkommor. BLÄ! Jag blir helt jävla galen. Den arbetsgrupp hon tillhör decimeras lite för var dag. Ska det vara så? Vill man ha det så? Varför? Hur kommer det sig? Nåt är galet.

Jo, jag rekommenderade boken till henne också. Och hon följer med på bio :)

Osynligt

Har varit hos optikern. Sämre syn. Blindskrift nästa. Nej. Inte alls. Men det blir dyrt om jag ska ha progressiva glasögon. Och det ska jag nog. Återanvänder förmodligen ett par gamla bågar.

Egentligen är jag skitirriterad på den förra optikern. Nåt gick helfel där förra gången. Suck.

Nu har jag bytt. Och betalat mer. Men jag tror på Benckerts Optik i Söderhallarna.

Vi syns!

Fotograf



Åh - sonen i Uppsala har hittat min idol åt mig. Peter Funch. Fantastisk fotograf. Helt i min stil. Jätteroliga bilder. I love!

onsdag 15 september 2010

Boken som blir film

Den är bra. Försökte få tag i Kungsholmskompisen idag. Jag undrar om hon har läst den. Måste prata om den.

Nu vill jag till Rom. Äta och promenera. Lära mig italienska.

Och än har hon i boken inte hunnit åka till yogamästare och annat som det egentligen handlar om.

Nu ska jag titta lite på TV, läsa med sonen och sen - bok!

En otäck dröm

Jag höll i en mask. En tunn, vit, lång mask som knorvlade sig som maskar gör. Den hade igelliknande egenskaper - sög sig fast mot insidan av området där fingrets fäster mot handen.

En mask blev snart fler. Och de sög sig alla fast på samma sätt, men på olika fingrar. Jag fick panik. Drog bort maskarna. På varje ställe en mask hade sugit sig fast fanns det en bloddroppe.

Det var läskigt.

Père

Yngste sonen har blivit pappig. Det duger inte med mig som sällskap i badrummet.

Det här är en ny situation för mig. De äldre sönerna hade ju bara mig. Jag dög alltid.

Känner mig lite utanför och undanskuffad.

Det går snart över, men just nu är jag tilltufsad och lite sorgsen. Inte ens när man har barn på heltid har man dem på heltid.

Men alltid i hjärtat. Alltid.

tisdag 14 september 2010

Självhjälp

Jag försöker läka mig på egen hand. Göra mig av med stressmomenten.

Så. Jag började med att sätta på mig höststövlarna med liten klack som ger bättre hållning. Sen började jag faktiskt att läsa. Den där boken. Jag måste ju, herregud, läsa ut bokfan innan den kommer på bio.

I kväll har vi gjort Sickla och bytt trasigt pennfodral till yngste sonen (det har katter i pastellfärger på sig. Rosa suddgummi. Ja, det är lite tjejigt. Och han bryr sig inte. Han gillar helt enkelt katter! Hurra!), köpte inneskor till skolan och bokplast till läseboken. Check, check, check. Det är så skönt. Och ingen dator eller TV ända till nu. Åt thaimat där också. Häpp!

Så har jag hämtat bilderna som jag skickade in för att vara med i Mitti och Fotografiska-tävlingen. Ganska bra faktiskt!

Men nu ska jag titta på Sandra Bullock i del två av Miss Congeniality-filmen.

Tack för idag, slut för idag.

måndag 13 september 2010

Liten rast

Kan inte läsa. Rastlös. Måste. Ska bara. Rusa, rusa. Hit och dit.

Har börjat med den där boken som kvinnan som drog till Indien och som inte vill ha barn har skrivit. man har visst gjort film av den. Med Julia Roberts. Funderar på att seden istället för att läsa den. Den är ganska trevligt skriven. Men jag orkar inte. Tänker på Stil på radio och Angry Birds på iPoden och TV och dataspel och sudoko i Metro samtidigt.

Jag behöver varva ner. Hjärnan går på högvarv hela dagarna.

Vila.

söndag 12 september 2010

Kulturellt

Det började med att yngste sonen skulle gå till Börja spela teater 7-9 år på Kulturama. Första gången av tolv. Medan han höll på med det så läste jag Aftonbladet med bilaga utanför.

Lite senare åkte mellansonen och jag till stan för att se "Micmacs" på Sture. Det är samma regissör som till "Amelie från Montmartre" som väl de flesta gillade ... Den här filmen var också bra. Lite mer politisk än jag trodde, men inte på ett dåligt sätt. Vem gillar vapen?

Vi promenerade nöjda från biografen och kom på att vi kanske skulle passa på att besöka Fotografiska där vi aldrig varit. Det är bara en vecka kvar att se Leibovitz-utställningen, sen byts den ut mot Fashion som jag ser fram emot.

Gillade Sandy Skoglunds färgstarka bilder. Annie Leibovitz är en av mina favoritfotografer, men nu tyckte jag nog att en del av de bilder som valts ut var väl privata. Alltså, inte för att det var naket eller sjukt, mer för att det var bilder som inte sa mig så mycket. Det var bilder som vem som helst kunde ha i sitt fotoalbum. Jag vill se nytt. Eller åtminstone snyggt.

Nu är det Mona vs. Fredrik. Jag är så glad att mitt yrke inte är att argumentera på söndagskvällar i september.

lördag 11 september 2010

Löööördag

Yngste sonen hade match på "Ön", alltså Liiidingö. Vi gjorde den bästa kombination som kunde göras - först match och sen lurre hemma hos gamla arbetskamraten. nej, nej. Han är inte gammal. Han är tvärtom mycket ung. Yngre ändå är hans dotter - en charmerande liten tös med sju små tänder. Hon säger "Dä. Dä." och "Dä." och pekar kors och tvärs med en liten hand. Bäst av allt var att hon lät sig kånkas omkring på. En så liten människa som verkligen har hela livet framför sig. Trots det så talade vi om döden.

Arbetskamratens pappa gick bort i våras och det pratade vi om en lång stund. Blev berörd. Trots allt känns det ju nånstans naturligt att det föds några och att andra dör. I alla fall när det är på avstånd. Jag bävar för dödar.

Jag önskar att jag hann med mer. Vill resa också. Nu!

fredag 10 september 2010

okej

gårdsfest.

Man få rdricka s¨mycket men vill.

MAnfr åta så mycket men cvuöl


man är mätt.


Festligt.

Jag bara skojar. Men det var trevligt !

torsdag 9 september 2010

Välja

Nu har jag gjort två valtest, det på svt.se och det på svd.se. Det pekar helt klart åt samma håll.

Jag har bestämt mig för att, som lilla arbetskamraten sa häromdagen, göra ett solidariskt val. Inte ett egoistiskt.

Det känns bra.

Undrar var röstkortet är ...

Tävling

Tidningen Mitt i och Fotografiska har en tävling där man ska skicka en hälsning från sin vardag och därmed vara med i en tävling där man kan vinna en plats på en utställning på Fotografiska. Klart man ska vara med!

Du med och jag med ...

Mellanakt

Okej. Jag "följer upp". Börjar på följande sätt:
Tittar på TV. Reklamrast. Jag reser mig upp och går mot datorn, tar tekoppen i handen, drar upp brallorna samtidigt som jag dricker te och - knaaak - kliver på ett litet syntpiano. Det höll. Men det börjar inte nåt vidare, mitt nya, klantfria liv.

Å andra sidan har jag ännu inte gjort som frukostsällskapets mormor gjorde i Borås en gång för många år sen - gick från Åhléns kundtoalett med hela rullen hängandes från byxbaken. Vilken syn! Många meter rullades ut längs vägen. Hehehe.

Klantskalle?

Nåt har hänt. Jag är klumpig som jag inte varit förr. Ramlar in i saker och välter ut och slamrar på ett sätt som jag inte är van vid. Stoppar in för mycket mat när jag äter och det hänger ut spaghetti eller sallad och jag har saker i ansiktet. Hela tiden.

Dessutom har jag faktiskt ADHD. På möten, när alla andra sitter som tända ljus med stilla låga, så fladdrar jag omkring och håller på att slockna hela tiden. Måste rör mig oavbrutet. Armen, baken, benet. Eller så kliar det nånstans. Jag kan inte sitta stilla. Hade jag gått i skolan hade jag blivit utkastad och hade jag varit statist i en film där jag skulle vara död hade jag fått sparken.

Varför är det så här? Har jag bråttom nånstans? Är jag stressad in i märgen?

Detta måste följas upp. Hur vet jag inte.

onsdag 8 september 2010

Skumpa

Sådärja - har varit på champagneprovning och det var ju inte så jobbigt.

Glada arbetskamraten och jag var bjudna till KostaBodas och Orrefors flaggskeppsbutik i Stockholm, på Birger Jarlsgatan.

Fyra sorters champagne (och nu menar jag riktig skumpa, inte nåt simpelt bubbel). Kan konstatera att rosé faktiskt inte riktigt är min grej. Om man får välja, alltså. Fick goda saker att äta till också. Munsbitar, typ. Bra att vi hade käkat annat innan!

Visste du att:
- en flaska champagne innehåller 100 miljoner bubblor? (Vem har räknat?)
- de så kallade coupe-glasen sägs vara gjorda efter Marie Antoinettes bröst? (Vad är då de så kallade flute-glasen gjorda efter?)
- att Hitlers soldater under första världskriget försökte sno med sig all champagne och förstöra alla vingårdar i Champagne för att den tyska motsvarigheten - sekt - skulle bli mer populärt? (Tack och lov så var fransmännen smartare och gömde en massa flaskor och sen tog kriget slut. HA!)
- att coupe-glasen (t ex det som Efva Attling har gjort) är helt värdo, även om de är snygga, eftersom bubblorna försvinner på stubben och champagnen blir till (sand, tänkte jag skriva, men det var visst nåt annat) tråkvin.
- att de där små visparna som kvinnor hade i slutet av 1800-talet var till för att vispa bort bubblorna eftersom det stänkte i de pudrade ansiktena och tanterna blev alldeles prickiga.

Ja, det var det det.

I morgon - bjudfrulle på hotell. Man lever lyxliv! Och, måste jag säga eftersom förmodligen ingen annan kommer göra det, är värd det!

måndag 6 september 2010

Socialt spel

Två situationer idag med konstig stämning. På helt olika sätt. I det ena faller inget konstigt (för mig) i det andra mycket konstigare.

Ett möte. Nån har kallat till möte utan att stämma av med den som egentligen äger mötets ämne. Blickar. "Jag ska minsann inte säga nåt"-miner. Lyfta ögonbryn och folk som pratar i lag eller om varandra och väljer att missförstå. Vuxna människor som vill sätta dit varandra. Man fattar inte riktigt. Men intressant.

Ett föräldramöte där fotbollsmammorna samlas i grupp. Men jag är inte med. Jag räknas bort. Av några. Vet inte vad det beror på. Kanske att jag sällan står vid fotbollsplanens kant? De litar inte på mig. Jag vet inte vad jag har gjort. Eller inte gjort. Men jag vet att en är en gnällkärring och två tror att de är pinglor fast de egentligen verkligen inte är det mer än i bemärkelsen att de tisslar och tasslar och är gifta med män som säkert var klassens coolaste precis som de var. Med det var när de bodde på landet.

Så är det en som har humor och är rolig och rockig. Henne är jag kompis med. Vi ska vara klassföräldrar nu. Från och med idag och en termin framöver.

Tänk vad man har att ta ställning till varje dag. Relationer. Man kan skita i vad andra tycker. Det gör jag. Gå hem och gnäll. Gå hem och titta er i spegeln tillsammans med era gamla män och se att ni är patetiska! (Är det kanske precis det här som gör att de är konstiga? Utsöndrar jag möjligtvis cynism?)

söndag 5 september 2010

Varm macka och hus för nio

Vi har ju planerat för Italienresa också. Fick god, hemgjord pizza som yngste sonen bara åt om det hette varm macka. När han frågade vad det vita ovanpå var (osten) så sa jag att det var en del av den varma mackan och det gick bra. Jag förstår inte hur han kunde gå med på ett sånt svar? Fattar inte heller varför han äter varm macka men inte pizza - när det är samma sak.

Jaja. Han blev mätt och det var ju huvudsaken.

Vi la grunden för resans förutsättningar när vi sågs och nu ska vi träffas snart igen för att planera vidare. Till dess ska vi ta med ett antal förslag som vi ska ta ställning till. Spännande!

Gråt och grekiskt

Gårdagen var en bra dag. Fylld av saker.

Promenad med konstnärinnan i sin batteridrivna, tjusiga fåtölj med hjul. Den som ger henne hjälp när hennes egen kropp inte orkar med för långa turer på två ben. Den som hon kallar för Hermes. Det var trevligt. Vi tittade på fina och mindre fina hus här i Sjöstaden.

Sen jag med lilla familjen till Söder där vi mötte pappa med särbo och bror med familj. Så såg vi "Toy Story 3". Den är riktigt, riktigt bra. Och rolig. Välgjord. Lite läskig. Och ... sorglig. Jag grät flera gånger. Särskilt i de scener där den store pojken skulle flytta hemifrån. Och när alla leksakerna ställde upp för varandra. Alla var roade. Men pappa var den som såg roligast ut i 3D-glasögonen :)

Middagen på grekisk restaurang var mycket god. Verkligen mycket god. Finns det nåt bättre än souvlaki och tztsiki?

Sen avslutades kvällen med långt samtal om ideologi och politik som var intressant. Kan utveckla det vid tillfälle. Kanske.

Tycker om min svägerska som kommer närmare och närmare på ett trevligt sätt.

Utan internet

Vår internet- och telefonilevenrantör gör inte riktigt sitt jobb som de ska. Vi har inte haft tillgång till vare sig det ena eller andra i skov som tycks inträffa ungefär när man har tid och sätter sig vid datorn.

Det är då man inser att man är beroende.

Nu använder jag nån sorts tillbehör som P hade och som gör att man ändå kan ta sig "ut". Brabra!

torsdag 2 september 2010

Nu och framåt

Har varit hemma och jobbat idag. väldigt bra. Jag har inget emot att sitta till klockan 22, bara jag får vara hemma och jobba i rätt takt. Sov en timma på eftermiddagen, till exempel. Bra!

Har insett vikten av distans till arbetskamrater. Har blivit rejält bränd av "vänskap" de senaste dagarna. De jag trodde var vänner var inte det. Jag låtsas som det regnar men tänker inte dela med mig på samma sätt som förr. It's not my loss. Alla står närmast sig själva och några förlorar massor på det i slutänden. Jag tänker inte bli den som gör det.

I morgon ska vi planera Italienresa på Kungsholmen. Alltså - resan ska göras i Italien, planeringen på Kungsholmen. På lördag är det pojkfotboll och sen bio med halva släkten. Toy Story med bror och familj och pappa med särbo. De sistnämnda har lovat att bjuda på restaurang efteråt. Vi tackar och tar emot på förlovningsdagen.

Nästa helg har också blivit fylld av aktiviteter. Very nice. Bara roliga saker.

Så har jag pratat med släktingen som har tagit konstiga lån och kommit överens om att lämna tillbaka pengarna till banken. Jag lånar istället ut lite till ett tag.

Hejåhå.

onsdag 1 september 2010

Hemma, sköna hemma!

Alltså. Borta bra!

Har varit på vunna Björnligan (tänkte jag skriva) men det heter inte så. Det heter Rockbjörnen. Med trevlige mellansonen. Först letade vi kändisar. Vi räknade till Kitty Jutbring, en av de yngre Bingolottomänskorna - Richard Whatever - en stor, stark flicka från Robinson. Hon med håret från Dansbandskampen eller vad det heter. Regina Lund. Salem Al Fakir (heter han så?)'s brorsa och hans brorsa. Salem, alltså. Jerry Williams. Oskar Whatever Linnros. Lambretta-kvinnan Linda Nåt. Josefine Bornebusch. Tutt-Peyre och några till.

Allt kändes lite blekt.

Jaja. Vi såg ju The Ark. Erik Saade (hurra?), Tove Idol och nån mer. Kokodrillohurra. Mellansonen kramade Ola Salo. Jag pratade lite med Corazza Bildt. Hon har en väldigt stor näsa. Mellansonen spillde eventuellt kaffe på Salo. Det låtsas vi inte om. Inte. För det var nog inte så.

Bilder.

Ola Salo - The Ark

Erik Saade

Snygg son!

Tove, Linnros och Lambretta-kvinnan

Snygga Bornebusch