söndag 28 februari 2010

Leverera dåliga nyheter

Yngste sonen spelar fotboll. Det gör tre av hans kompisar också. Föräldrarna turas om att köra pojkarna till träningarna två gånger i veckan.

Om två veckor är det turnering. Laget är uttaget. Nej, har "blivit kallade". Vår son är inte en av de nio. Hur i allsindar levererar man nåt sånt till en sexåring som sett fram emot att spela match mot främmande barn?

Alla tre kompisarna ska turnera. Ack och ve. Ändå värre.

Det känns ledsamt. Vi vet ju att han blir ledsen. Vi visste att han skulle bli ledsen. Han blev ledsen.

Jag kände hur hans självförtroende sjönk, sjönk, sjönk. Han grät tyst och ville inte bli tröstad. Gjorde vad jag kunde för att få honom att förstå att det här inte är det viktigaste i världen. Avledde genom att läsa bok och prata om både det ena och det andra. Avledningen gick så där. Han sa "Det är bara de bästa som får spela". Sen sa han "Vi tränar en massa saker som ändå aldrig händer en hel match. Att dribbla med utsidan av foten till exempel."

De är sex år. Det här är bara början på ett livslångt hanterande av upp- och nergångar. Det hjälper inte sonen idag. Alls. Han kan bli boostad med hur mycket information som helst om att han är den klokaste av alla sexåringar i världen, den som läser bäst och är roligast. Han kommer ändå inte få dela stunden av spänning inför matcherna med de andra tre killarna i bilen på väg dit.

P har skickat ett klokt formulerat mail till de ansvariga. Inte på något sätt "vi som inte fick vara med"-igt. Bara klokt. Bra gjort.

Bra och inte så bra

Har varit på bio och sett "Men who stare at goats" den var väldigt bra. Rolig och bra! Bra historia och bra skådespelare som kan sitt jobb.

Medan den äldre delen av familjen såg den så vaktades den yngste sonen av exmaken med familj. Dottern där är helt klart en av sonens bästa kompisar. De har aldrig bråkat. Det skulle vara väldigt trevligt om hon kunde följa med till Småland i sommar. Vi får se. Kanske drabbas hon av alltför stor föräldralängtan. Långt till sommaren. Vi får se vad som händer.

Efter filmen byttes två stora pojkar mot en liten och det blir så tomt här hemma på en gång. Det är lättare när de åker på morgonen och man inte behöver stänga dörren från utsidan efter att ha lämnat dem. Det blir som sagt tomt. Väldigt tomt. Sorgset.

De skulle fira 18 år med sin farmor. Bubbel och kalas. Jag såg genom fönstret från hissen hur festen började och jag ville gråta.

Öppnade genast en flaska vin när vi kom hem. Snart ska vi äta rester. Goda rester.

Så börjar en ny vecka. Sent möte i morgon. På tisdag är det yoga. På torsdag middag på rolig restaurang med släktingar. På söndag åker jag till Bryssel och är borta nästan en vecka, hemma en dag och därefter är det dags för Las Vegas. Det ska bli spännande. Undrar lite över hur jag ska packa - vad som ska med till Bryssel och vad som ska till Las Vegas. Hinner jag tvätta nånstans? Det löser sig säkert!


lördag 27 februari 2010

Annas kväll

Gjorde Anna B's goda kycklingspett med jordnötssås till middag. Alltid lika gott! Alltid!!!

Sen var det dags för en annan Anna B att gå direkt till finalen i Melodifestivalen. Glad för hennes skull. Det var bra! Gillade även Neo. Och Peter J som sjunger med en inlevelse som känns sann. Men excuse me svenska folket - Pernilla? Va? Exakt vad var bra med hennes 80-talssång och dans?

Yngste sonen diggade "punkarna" från Nossebro i Essunga kommun som ligger mellan Vänersborg och Göteborg, ungefär. Herregud.

Nu är frågan - lite mer vin eller en kopp te?

fredag 26 februari 2010

OS?

Trött dag som avslutas här hemma. Efter lång dag på arbetet och god middag på vietnamesisk budgetrestaurang på Söder så har vi nu slagit oss ner vid respektive skärm för att släcka törsten på OS, Let's Dance, TV-spel och datorinteragerande.

I morgon blir det en lugn dag. Dramaskoj för yngste sonen och sen är det rast och ledigt resten av dagen vilket är mycket skönt.

Nu tröttnade jag.

torsdag 25 februari 2010

Nytt

Vi åt på restaurang. De båda födelsedagsbarnen, de andra två sönerna och jag. Började med en flaska bubbel och fyra glas :) Bara för att vi kunde.

Sen drog de stora sönerna iväg på galej. Storebror skulle bjuda lillebror på krogen.

Han fick ju sin telefon också.

Jag har varit på bra konferens i dag men vi slutade tidigt så jag kunde följa med till tjottahejti för att köpa abonnemang och sen hämtade vi telefonen på posten på ICA.

P ska få upplevelser i present. Bio och tur med SkyView - den där Globengrejen som väl med lite god vilja skulle kunna liknas vid LondonsEye (moa-ha-ha. Lite god vilja?)

En gammal kollega ringde och erbjöd ett jobb också. Bara så där. Jag blev lite smickrad men tackade nej. Vi är inne i en intressant period på jobbet. Jag vill vara kvar och se vartåt det barkar.

En bra dag på det hela taget!

onsdag 24 februari 2010

Afrikanskt

Dagens tema har varit Afrika, kan man säga. Inte på arbetet. Inte alls. Där var det mest effektivitet och stress och mycket gjort som gällde. Men sen.

Film om Abebe Bikila på CinemAfrica. Regissörerna var där och den var bra. Så kom vi hem och här hade pappa med särbo som vaktat yngste sonen, lämnat en CD-skiva med bilder från 1970. Det var då min mamma och pappa och jag följde med pappas kusiner till Marocko. Vi reste med och bodde i en Folkabuss.

Så än en gång har jag sett delar av Afrika från tidigt 70-tal. Märkligt.

Min pappa var jättesnygg. Mamma var ändå snyggare. Så unga. Och jag var så liten. Och vi var en liten familj och jag vill gråta lite för att jag inte kommer ihåg nåt och för att jag är helt utsliten i kväll.

I morgon firar vi en 18-åring och en 41-åring i familjen. Tänka sig - ännu en myndig i huset. Kanske är det också därför jag vill gråta. Båda stora pojkarna är verkligen stora nu. Får köra bil och rösta och dricka alkohol på restaurang. Mina pojkar. Och nu är den lille av de två också stor.

Då och nu. Och Afrika.

Liten jag

Nästan det enda jag minns. De här växterna.

tisdag 23 februari 2010

Uppskjutet

Kom till jobbet klockan 13. Jag önskar att jag kunde skylla på nåt, men det kan jag inte. Det handlade mer om att förebygga. En ilska i trängsel, till exempel. Jag följde helt enkelt SLs råd om att stanna hemma. En stund.

En sak är mysko. Borrande. Det har borrats på jobbet. Kopiösa mängder hål nånstans - hela våningsplan måste vara helhålade. Vi har gått från jobbet lätt skakade (shaken/stirred - vad vet jag?) efter oändligt borrande. Nu har de slutat. Vad händer då? Jo, de borrar här hemma. När jag vaknade i morse trodde jag att gud var arg och i vredesmod hade tagit vårt sovrum för att visa att man kan skaka hela rum om man vill. Jämfört med satan som bara skakade en säng med en liten flicka i Exorcisten kanske (nu kommer jag drömma mardrömmar. Tur att jag har en indiansk drömfångare över sängen!)

Nyvaken öppnade jag sovrumsfönstret för att lokalisera oljudet. Det visade sig att det var rena rama turen att jag inte stod öga mot öga med en byggubbe. Utanför fönstret hade man nämligen byggt upp en väldig byggnadsställning som män i byggkläder ska traska omkring på ett tag framöver. Något ska byggas om vid husets burspråk. Vi vet inte vad något är eftersom vi missade förra husmötet och var man inte där så får man skylla sig själv. Misstänker att vi kommer att leva med neddragna persienner ett tag. Missa solens nedgång över Sofia kyrka och svanarnas turer i Hammarby Kanal.

Kanske ska gubbarna helt enkelt skaka alla spindlar ur sina bon? Eller smygtitta på oss? Hemma hos reportage från utsidan? Spännande!

måndag 22 februari 2010

Oundvikligt samtalsämne

Detta väder. All snö. Kylan. Ojoj. Härligt med solen i alla fall! Och glädjen när yngste sonen igår verkligen kunde se hur alla snöflingor faktiskt är olika.

Gick en rask promenad på lunchen. Det var ... uppfriskande!

I morse fick jag, precis som alla andra, stå och vänta lite här och där eftersom bussen inte gick, tvärbanan var sen och tunnelbanan var väderdrabbad, kan man väl säga.

Funderar på att stanna hemma i morgon.

söndag 21 februari 2010

Motverka

Just nu har jag en massa irriterat i mig. Ska försöka motverka det på nåt vis. Vet ej riktigt hur. Kanske kan en liten promenad hjälpa? Har ju läst i dagens DN att närsynthet har med innesittande att göra - så för yngste sonens skull ska jag nog ta med honom. Busstur till stan? Har sett en fin hushållspappershållare som finns på Indiska. Det kan väl vara nåt?

Mellansonen är dagens piggaste - han har redan givit sig ut för att lösa fotouppgift.

P gick och la sig igen. Trött efter helgens begivenheter, antar jag. I fredags var ju lillasyster här och vi bjöd på fem olika förrätter, ingen varmrätt men efterrätt. Och det var trevligt! Och gott! Bra att ses ibland!
Igår var vi hos villaägarna och firade gammal födelsedag med god middag. Ett rotsaksmos som var fantastiskt gott, var nog höjdpunkten! Matmässigt, alltså. Trevligt har vi alltid. Jag är så nöjd med att födelsedagsbarnet och jag har samma vänner :)

Nej, som sagt - en promenad får det bli!

torsdag 18 februari 2010

Just nu

Familjen -
Äldste sonen har varit här i många dagar och det är så trevligt! Vi gjorde sällskap från jobbet idag, sånt gör mig glad och stolt och lite fnissig. "Jag har barn!", liksom. Mellansonen blir 18 i nästa vecka och jag längtar efter honom. Han kommer en sväng i morgon. Ser fram emot det.
P är gullig. Jag hoppas att vi kan hitta på nåt mer på tu man hand snart. Även om det ibland räcker med att åka och handla ihop. Det gjorde vi nyss på folktomt ICA.
Yngste sonen har blivit av med magbesvären och kommer att gå till skolan i morgon. Simhopp väntar. Femte och sista gången. Han har fortfarande inte hoppat.

Hemmet -
Stökigt på ett ganska tråkigt sätt. Inte charmigt, bara utströdda saker här och där. En IKEA-palm här, en tvätthög där och papper. Papper, papper, papper, En hel skog, tror jag.
Men vi har rena lakan och det är ju alltid skönt. Svalt sovrum och rena lakan är det bästa när man går och lägger sig! En mjuk pysch från GAP body och ett par lurviga amerikastrumpor till detta så är livet kalas.

Jobbet -
Jotack. Det är bra. Jag ser ljus i tunneln och det var väldigt skönt när chefen sa att det har tagit två månader för honom att förstå att jag inte kan sova ibland. Han hade nämligen haft möte med den som är anledningen till min sömnlöshet och några andra (bättre människor) och nu fattar chefen problemet. Och man kan väl säga så här - det är inte jag som är problematisk ... Det bästa var att det inte bara var chefen som hajjade, det gjorde även de andra på mötet. Det var bekräftelse som heter duga. För mig. Hoppas att det leder till nåt. Nån gång.
Har pratat inför grupp idag. Det gick bra. Jag är inte det minsta nervös trots att hälften av det jag sa inte ens var min presentation utan en frånvarande kollegas. Jag tycker att det är roligt att skapa kontakt och berätta och bästa betyget är när de som sitter där ställer frågor. För då visar de att de lyssnar och är intresserade.
I morgon ska jag ta med matlåda med canellonis fyllda med trattkantareller, spenat och ricotta. Det är så gott. Innan jag äter av detta så har jag två ganska roliga möten.

Framtiden -
I morgon kommer lillasyster hit. Hon fyller år. 29. Det ska vi fira. Inte nödvändigtvis med buller och bång, mer med god middag och På spåret. Det ska bli väldigt trevligt!
På lördag börjar yngste sonen på "Dramaskoj" för 6-åringar på Kulturama. Ju närmare vi kommer, desto mer övertygad blir han om att det ska bli läskigt. Det tror inte jag. på eftermiddagen är det fotboll. Det kommer att bli hektiska lördagar framöver. Hoppas att vi orkar med 46-årsmiddagen på kvällen. Jomen, herregud. Det är klart att vi gör det!
På onsdag ska vi på afrikansk filmfestival eftersom den inleds med film om Abebe Bikilas som tränades av Ps släkting Onni Niskanen. Den heter Atletu.
På torsdag är det födelsedagar - P blir 41 och mellansonen 18, som sagt.
Sen är det helg igen!
Resten av livet blir också bra.

Övrigt -
Jag har läst ut Kunzelmann-boken och den var bra. Nu ska jag läsa Anna Gavalda.
Vi ska se "Men who stare at goats" nån dag också. Alla utom 6-åringen ska se den. Undrar när? Nästa helg? På söndagen. Så kan det nog få bli!

Dödar

I går kväll var jag så orolig för att det lilla barnet skulle kräkas och kvävas så jag satt länge i hans rum (vid datorn där) för att hålla koll. Sen tog jag ändå med honom in till vår säng. Jag blev så orolig att han skulle dö.

En före detta kollega har hjärntumör. Hon har haft det länge. De har opererat två gånger. Men tumören växer. Nu opererar de inte mer. Nu ska hon gå och vänta på att långsamt bli sämre. Det är gräsligt. Vilken oro.

Mötte ju dagismamman med lungcancer på "... och himlen därtill" och hon var ansiktssvullen och hade mössan på, precis som tidigare när hon har gått på behandling. Hon firade sin 45-årsdag i Skrapan.

Förbannade död. Jobbigare med andras än sin egen. Och dessa förfärliga sjukdomar ...

onsdag 17 februari 2010

Kisttjall

Yngste sonen har kräkts sen i morse. Nåt tjall med kistan, som man inte säger längre. Vi hoppas det inte smittar.

Nu sover han i nybäddad säng. Hans pappa snarkar framför vintersportande typer i tajta kläder. Ibland åker de skidor, ibland skridskor och ibland sitter de i små fordon på is. Jag hoppas att de har det roligt.

I morgon får jag sova lite längre än vanligt för jag ska vara hemma ända till klockan 13 då P avlöser mig efter v.i.k.t.i.g.t. m.ö.t.e. Klockan 14 måste jag vara på jobbet för då ska jag vara med och utbilda ett gäng nyanställda specialister från hela världen. De från Nigeria har inte bra skor. I övrigt är de varmt klädda, men just skor var det kanske svårt att få tag i?

Tyvärr tycks jag missa mötet med karln från företaget som har roliga golv. Men jag tar igen det vid ett senare tillfälle.

Hoppas på bättre läge i morgon. Inga spyor. Inga bajsor. Inget snark ...

Socialt beroende

Satt kvar längre än vanligt på jobbet. Hade mycket att göra. Men på slutet visade sig mitt sanna jag - så fort nån gick hemåt begrundade jag en kort stund möjligheten att göra sällskap på tunnelbanan. Varför? Jag var ju inte klar med det jag föresatt mig att bli klar med. Då kan man ju inte bara resa sig upp och gå. Bara för att få sällskap.

Jag nöjde mig med boken på hemvägen.

tisdag 16 februari 2010

Årets första

Gunnarsons semlor ÄR goda. Helst de där grädden och mandelmassan är blandad. Väl hemma ville i alla fall jag ha min med kanel och varm mjölk.

Nu kommer jag somna som en stock. Snart ska jag upp igen - det är läsa in-dags i morgon.

Yeah ...

Titta under ögonlocket

Det finns en sak man inte ska göra när man utövar yoga. Om du inte vill veta så ska du inte läsa mer.

Om man vill fokusera på fel saker när man yogar så kan man börja fundera över åt vilket håll man "tittar" när man blundar. Plötsligt får man ont i ögat därinne och spänner på ett onaturligt sätt. (Eller sett?)

Det är verkligt irriterande.

Det här funkar lika bra som stressmoment när man är trött till döden under en långflygning.

Eller när man ligger i sängen och verkligen måste somna för att vara utvilad nästa dag.

Det fungerar inte alls när man sitter vid datorn och blundar. Viss koncentration krävs.

...

Det var så lite så.

måndag 15 februari 2010

Utan inslagspapper i en massa dagar

IKEA har slut på inslagspapper. Måste ha gått bättre än väntat för dem i julas. Nåja. Vi kom hem med det gamla vanliga och idéer om hur vi ska göra om saker här hemma. Nångång.

Hallen ska få Elfahyllor (det har jag visst berättat om nån annan gång va? För ungefär två år sen eller så ...) Så ska vi ta tag i yngste sonens rum. Och när man möblerar om så ska man ju måla eller tapetsera också. Tjenare vad det kommer dröja innan det där blir gjort.

Vi hämtade i alla fall yngste sonen tidigare i skolan och det gladde oss alla. Fast han var hungrig och lite sur. Vi åkte genast och storhandlade.

Nu ska jag försöka hitta en stor kruka till palmen vi råkade köpa med oss hem från IKEA. Sen ska vi äta middag.

Så måste jag komma ihåg hur väldigt bra det är att vara ledig i tre dagar ibland. Bara P och jag.

söndag 14 februari 2010

Alla hjärtan

P och jag promenerade från Slussen in mot stan, gick på bio och såg Avatar i 3D och nu vill jag se den igen. Den var jättebra! En saga som heter duga. Och 3D-effekterna var alldeles lagom. Jodå - det var förutsägbart. Men på ett bra sätt. Ont och gott och kärlek och farliga djur och natur som var ... fantasifull. Och hela paketet var alldeles, alldeles underbart.

Sen tog vi oss från city till Söder på ett litet kick (promenad) och åt en fantastisk måltid på La Cucina. Ungsstekt paprika med mozzarella och sardell. Sen grillad tonfisk med risotto. Yummie! Ännu en måltid att minnas.

Dagen dokumenterades på följande sätt:

Fåglar får föda

Fler fåglar får föda

Renstiernas gata

Hammarby Sjöstad

Luma

Och medan vi var på äventyr stannade barnen hemma och åt hjärtan av olika slag - vanilj-, gelé- och choklad-. Vi tackar dem för detta! Inte för att de stannade hemma utan för att de tog hand om varandra. Våra hjärtan!

lördag 13 februari 2010

Skjuts in i ugnen

Önskar jag vore ko. Med fyra magar. För då hade jag kunnat äta så mycket som jag velat av potatisklyftorna, helstekta oxfilén, blomkålsmoset och såsen med svart trumpetsvamp. Herregud så gott! Det var en sån måltid som jag kommer att tänka på och längta efter i en hel evighet.

Kom hem och berättade för äldste sonen som närapå avled av avundsjuka. Den middag han hade varit på var kanske trevlig, men maten ... När en 83-årig farmor leker kock blir det sällan bra (måste komma ihåg det). Det händer nåt med smaklökar och omdöme. Nåt dåligt.

Jaja. Nu ska jag sitta här en stund innan John Blund kommer och tänka på sältan i såsen, sötman i blomkålen och hur köttet liksom smälte i munnen. ÅH!

fredag 12 februari 2010

Framåt

Nu, mina vänner, ska jag berätta lite om helgens begivelser.

Fredagen tillbringar vi i hemmets lugna vrå. Igår frostades frysen av och tvätten tvättades. Nu känns det ganska skönt att veta att vi har tre lediga dagar framför oss. Jotack - du läste rätt. TRE! P och jag har tagit ledigt på måndag minsann. Häpp! Crazy, crazy.

På lördag hoppas jag på lång sovmorgon, god frukost och glada miner. På eftermiddagskvisten kommer P, yngste sonen och jag att bege oss till biograf och se Prinsessan och grodan. Vem vet om denna nya Disneyfilm är bu eller bä innan man sett den? Jag kan ju avslöja att de båda äldre sönerna är lite avundsjuka på det här biobesöket. Man undrar i sitt stilla sinne hur det kommer sig? Animerat och Disney och tradition kanske är svaret?

Efter filmen kommer vi styra stegen mot Jakan där vi ska på middag som jag har sett fram emot länge. Farbrorn med fru brukar bjuda på gott och trevligt (eller i omvänd ordning om man föredrar det) så det blir bra. Särskilt i sällskap med pappa och hans särbo samt gäst från norr.

Så har vi då kommit till söndagen. Denna dag då P och jag firar 13 år tillsammans. Än en gång - häpp! Vi firar genom att gå på bio - Avatar i 3D - och besök på italiensk restaurang. de stora pojkarna tar hand om den lilla medan vi är borta.
På måndag lämnar P yngste sonen i skolan och sen har vi en hel dag som vi kan ägna åt ... IKEA? Vi får se. Jag hoppas på sovmorgon, lunch och aktivitet av något slag.

Visst serru - här händer det grejer. Och det ska bli SÅ trevligt!

Go'kväll!

torsdag 11 februari 2010

Analys

Lite bättre igen.


Jag har analyserat vad som är fel och dåligt.


Det handlar om motsatser och hjälp, kan man säga. Och att prata.


Vi var i USA och allt var så vansinnigt bra och trevligt i tre veckor. Bra, bra, bra. Den bästa resan nånsin. Så kommer man hem och allt är som det brukar. Som det brukar, som det brukar. Inte roligt och trevligt hela tiden eftersom jobbet är sig likt och ganska trist och konstigt och vardagen är som vardagar brukar vara. Livet rullar på i sina vanliga hjulspår. Och allt roligt har liksom redan varit. Det är över.

Och jag vill hitta på saker för att få nåt att hända. Men det vill inte P. För han har inte samma behov som jag. Vi är olika. Och olika är inte roligt för mig då. Så blir jag ledsen för det också.

Tråkigt på jobbet och tråkigt hemma. Och aldrig finns det tid att prata om det. På riktigt. För vi har aldrig tid på tu man hand. Jag pratar inte om en timma här och en där. När man ändå på nåt vis alltid passar på att städa, eller åka och handla eller nåt annat som inte är att reflektera utan bara att ta sig framåt.

Vi behöver vara ifrån vår lilla unge ibland, helt enkelt. Vi behöver tid att prata. Mycket oftare än vi gör nu. Och längre stunder. Annars kommer det gå käpprätt åt helsefyr.

Jag ska säga att jag mår bättre idag än en annan dag. För så som det var häromdagen har jag inte känt på väldigt, väldigt länge. Uttråkat, meningslöst och "jag vill bara sova"-artat.

Har ingen lust att ramla ner i depprohålet. Jag vill inte sova bort livet (eftersom det är det enda jag inte har problem med när jag blir riktigt nere. Är jag däremot stressad har jag väldigt svårt att sova.)

Ja. Så är det.

måndag 8 februari 2010

Lägst

Jag har varit låg, låg, låg idag. Inget glatt nånstans.

Läser Kunzelmann-boken och den är bra. Precis när jag gick av tunnelbanan så såg jag att vagnen jag åkte med hette Viktor, precis som huvudpersonen i boken. Nästa vagn hette precis som jag. Försökte se det som nån slags uppmuntran till nåt. Det hjälpte en kort stund.

Jaja. En annan dag känns det förhoppningsvis bättre ...

söndag 7 februari 2010

Annat väder

Bästa delen av Söder

Kallt

Väderlek

P gillar när det är stiltje. Jag vill ha liten storm. Eller nåt.

Jag tycker om när det händer nåt och har hamnat i en sån där riktigt dålig period när det inte finns nånting (på det privata planet) att se fram emot. Jotack - en middag här och en där, nåt biobesök och en yogastund, men inget riktigt händelserikt.

Jag vill planera lite. På söndag firar P och jag 13 år tillsammans. Det skulle man ju kunna fira - tycker jag. Eller inte - tycker P. Vi kanske ska planera litegrann inför sommaren - tycker jag. Eller inte - tycker P. Kanske en tur till Paris med den lilla familjen i samband med Kristi Himmelfärd och att jag ska jobba där i trakterna alldeles efter den helgen - tycker jag. Man kan börja ana vad P tycker va?

Vi bor inte i villa, vi har en bil vi tycker är okej, vi är redan gifta, vi ska inte skaffa husdjur, vi har inget sommarställe i den bemärkelsen att vi ska fixa och dona allt vad vi orkar och vi har alla barn vi ska ha. Vi har inget att sysselsätta oss med tillsammans, helt enkelt. Ingenting att planera. Och det tycker P är jättebra, tror jag. Jag tycker det är så trååååkigt.

Och jag förstår att folk separerar. För ibland tror jag att det helt enkelt är för tråkigt att vara ihop. Jag vill inte vara där.

Vad sägs om några vindpustar?

lördag 6 februari 2010

Melodier och söndag

Vi hade spelat in Melodifestivalen och tittade på den när vi kom hem. Salem al Fakir - grattis. Jag ringde till och med och röstade! Fast det var ju försent och det hade jag glömt bort. Vi tittade ju en halvtimma senare. Ko-ko.

Han var i alla fall bäst!

I morgon ska vi på smålandshusmöte och slåss mot dum-Bengt som tror att han ska få betala mindre än alla andra samtidigt som han ska få bestämma lika mycket som alla som betalar mer. I vilken förening fungerar det så? I vilken förening (i Sverige) är det inte demokratisk ordning utan diktatorisk?

Sen ska yngste sonen tillsammans med sin farmor besöka religiös boning - Sofia kyrka - där de ska titta på nåt skådespel som heter Lillan och Goliat. Ack ja.

Föllseda

Åh! Att vara högst upp i Skrapan är ju helt fantastiskt! Trevligt, alla välkomna, utsikt, goda drinkar. Inget dåligt. Att jag har dåligt mörkerseende är ju knappast deras fel ...

Och italienska maten på Hosteria Tre Santi var god. 20-åringen verkade nöjd och det var huvudsaken.

Paketen han fick tog jag med hem igen. Han öppnade, blev glad men gav tillbaks dem. Tills vi ses nästa gång. Han skulle ut och firasvira och ville inte ta med sig pengar och filmer och blomma och annat då.

20. Hm.

fredag 5 februari 2010

Efva

Jag gick ju på silversmideskurs i många år. Det trevligaste var fikastunderna med kompisen på nåt sätt. Fast det var väldigt skojigt att skapa också.

Jag var borta en termin. När jag kom tillbaka var vår lärare upprörd. Efva Attling hade fått designa nåt klumpigt vikingaartat å Guldfynds vägnar. Det såg för jävligt ut. Man såg skarvar från gjutning och annat. Bläbläblä.

Läraren var så klar irriterad för att "Det finns bara en av oss ..."-människan hade fått möjlighet att som på ett bananskal halka in på silversmidesspåret. Vi vet ju hur det är idag med hennes design. Trots att jag var mer på lärarens sida än hennes - i många år - så måste jag tillstå att hon gör ganska schyssta saker nu mer.

Men ... Fy i helvete vad kass hon vad hos Skavlan ikväll. Hade hon repeterat alla svar eller? Maken till spänd typ har man sällan sett. Tack för det. Nej. Nu halkade hon ner i föraktliggrottan igen. Ho-ho-ho! Ajöööööööö.

Drink? Redan?

Fredag! Jag har tänkt på en sorts drink med cassis och gin hela dagen. Jo - faktiskt. Ända sen i morse. Alltså - inte så att jag var särskilt sugen på den , men jag tänkte lite på morgondagen och att vi ska gå till "... och himlen därtill" och dricka drink och sen kom jag på att vi ska dricka drink här hemma. Och det var bara för att just den där cassis/gin-drinken drack jag där högst upp i Skrapan nån gång. Den är fantastiskt god!

Det visar sig att den före detta svärmodern ska vara med under drinkandet i morgon. Det ingick inte i min plan, kan jag säga. Jag vill känna mig 100% bekväm och det gör jag inte riktigt med henne. Hon hamnar i fokus och det handlar faktiskt inte om henne i morgon. Det handlar om en kille som fyller 20. Dessutom blir det så jäkla avigt med en före detta svärmor i sällskapet. Kan tänka mig att både P och min gamla mans nya fru känner sig lika obekväma som jag.

Nåja. Jag ska skärpa mig. Och se till att hon inte följer med och äter efteråt.

Nu ska jag göra drink då! Innan maten som står i ugnen är klar.

Tjong!


torsdag 4 februari 2010

Överraska sig själv

Tog en sväng förbi city efter jobbet. Hade ett ärende av födelsedagskaraktär att uträtta. Passade på att köpa presentpapper och snören också. Kan vara bra att ha i dessa dagar.

På Pocketshop köpte jag tre böcker. Tanken är att jag ska läsa alla. Har nästan redan läst ut en redan på tågen hem - "Du ska vara spännande och varm" av Anna Bengtsson. Hon skriver om nätdejting. Vad som skrivs och inte skrivs. Om hur hennes dejtande är. Och ... hade jag varit i hennes ålder och intresserad av kvinnor och hon också av kvinnor och framför allt - singel, så hade jag genast svarat på hennes roliga texter om henne själv och andra. Jag vet inte om hon hittar nån till slut. Hoppas det!

De två andra tror jag också är bra - "Lyckan är en sällsam fågel" av Anna Gavalda och "Kunzelmann & Kunzelmann" av Carl-Johan Vallgren. Han är ju både stilig och charmigt avig vad gäller smörande för att få medial uppmärksamhet. Musikalisk är han också. Dessutom har han ju skrivit bra förut!

Nu är jag hungrig som en varg och efter besök på systemet var det enda jag kunde tänka på lakritspipor som jag har fått nån sorts behov av efter besöket i Helsingfors där jag köpte en hel låda med dessa fantastiska svarta pipor med rosa strössel som glöd. Det är så gott! Men - jag köpte inga! Jag gick direkt hem!

Nu kokas spaghettin och sen serveras godaste köttfärssåsen i stada - den som P har låtit puttra på spisen hela dagen (han jobbade hemifrån idag). Mmm!

onsdag 3 februari 2010

Göra ifrån sig

Jag talade med min mamma i telefon tidigare idag. Hon ringde från knarrande snölandskap.

Plötsligt utbrast hon "Åh, vad duktig du är!" och jag tänkte "Ojdå! Jo, jag gör så gott jag kan!" men jag hann inte säga nåt. Som tur var. För det var ju inte mina bestyr hon berömde, utan hundens. Den lilla fina schnautzern hade bajsat.

20 om 3

På lördag är det 20 år sen mitt första barn föddes. En väldigt söt gosse som kom att bli både snygg och klok. Jag är en omåttligt stolt mamma till den här 20-åringen. Jag hoppas att han aldrig någonsin tvivlar på min kärlek och tro på honom.

...

20 år sen? Jag kan inte säga att det känns som igår. Men jag kommer ihåg att hans pappa och jag var på Vau du Ville vid Norrmalmstorg dagen innan. De hade en god fransk löksoppa vill jag minnas. Så såg vi "Hårfrisörskans make" på bio.

Dagen efter promenerade vi till SöS samtidigt som barnen var på väg till Eriksdalsskolan och jag tänkte att deras dag var som den brukade och att de inte begrep att världen aldrig mer skulle vara sig lik för andra - ett barn skulle ju födas! Jag stannade var tionde meter och andades. Fem timmar senare var han född.

Sen var han jättefin och hade pastellfärgade kläder och en mamma med lugg tror jag visst.

tisdag 2 februari 2010

Friskus

Idag har jag både promenerat i solsken och yogat. Fick med en arbetskamrat från förr och det var bra - det verkar som hon kommer att återvända!

Gick upp tidigt också. Vid sex. Det är för tidigt för mig. Ungefär ganska exakt en timma för tidigt. Läste in och läste in och samma sak är det i morgon.

Nu har jag motvilligt skrivit ut nya avtalet också. Vi får väl se hur det blir med mina fördelar jämfört med nackdelarna. Om jag orkar fortsätta efter oktober också. Det är tradigt att åka till talstudion en gång i veckan. Gå upp tidigt och sånt - jobbigt. Å andra sidan; pengar.

Nu ska jag titta på TV en liten stund och dricka te därtill. Sen är det bedtime. Och jag längtar. Hoppas att jag drömmer nåt roligt!

måndag 1 februari 2010

På man

Min mormor sa "på man" istället för "per man". Till exempel "Ni får ta en karamell på man". Det tänker jag på ibland när jag tänker på mormor.

Jag saknar henne väldigt.

Tillklippt

Har varit hos frisören. Klippt mer i nacken. Gjort slingor. Köpt det dyraste schampoo ever. Jag menar EVER.

Jag är nöjd med frillan och hur schampoot verkar får jag väl se en annan dag.