måndag 31 januari 2011

Andra böcker

Vi fick pocketogram som julklapp på jobbet. Bra grej! Jag valde att beställa fyra böcker - Afrodites klinik av Marika Cobbold Hjörne, Karin Fossums Den onda viljan, När du gör som jag vill av Henrik Fexeus och ytterligare en som jag inte minns vad det var.

Jag fick tre av fyra böcker samtidigt. Så jag skrev och frågade var den fjärde boken höll hus. De skickade en extra. Den kom samtidigt som den försvunna boken hittade hit. Så nu har jag två stycken ex av samma bok - den av Cobbold Hjörne. I morse började jag läsa den ... Blä! Vilken skit! Den kanske tar sig, jag har bara läst 24 sidor eller så. Men det kändes som det var väldigt mycket transportsträcka - det hände inte särskilt mycket på de där sidorna som borde ha fångat mitt intresse.

Har läst nåt av henne tidigare - helt säkert Guppy till kvällsmat, som jag tyckte om (1995?). Sen köpte jag nån annan som var svår att börja läsa (En förtrollad vardag?) och nu är det bekräftat. Ska inte ödsla mer tid på henne. Om nån är intresserad av att få en bok av just henne, meddela mig. Inslagen i plast och allt.

Den där Sherlock

Sir Arthur Conan Doyle tillhörde nog vid sidan av Barbro Lindgren och Ingrid Bredberg mina favoritförfattare när jag var i nioårsåldern. Sherlock Holmes, Jolly och Barbros dagböcker var det bästa jag visste.

Igår var det dags för de moderna Sherlock och Watson att debutera på svensk TV. SVT - ingen reklam!

Och jag, som kanske har en enastående torftig smak, uppskattade den här inspelningen alldeles fantastiskt mycket. Så nu kommer jag tvinga P att bänka sig framför TVn några söndagar till. Att titta på TV tillsammans är trevligt!


söndag 30 januari 2011

New York/Stockholm

När äldste sonen och jag var i New York så var vi ju uppe i Empire State Building. I hissen hade de en väldigt fint stiliserad bild av huset. Vi började prata om vilket hus man skulle kunna göra nåt liknande med i Sverige (eller Stockholm) och kom fram till att Skatteskrapan var det enda rätta. Nu har sonen gjort slag i saken. Jäkligt snyggt :) Klicka på bilden så blir den större!

Söndagsaktiviteter

Little Big Planet 2 har landat i familjen. Yngste sonen har köpt det för julklappspengar. Det är väldigt roligt att spela det!

Så har vi promenerat Sjöstan runt och kollat på nybyggen. Sen fikade jag med en av världens trevligaste människor. Jag har känt henne i nästan 30 år. Vi gick på gymnasiet ihop. Glad att ha så bra vänner!

Mötte yngste sonen och P, som kom med bil, vid Gullmarsplan för färd mot IKEA. Köttbullsmiddag där. Ljus, servetter, batterier och ett fällbord för festliga tillfällen har införskaffats! HUrra!

Nu är det Solsidan följt av Sherlock.

En härlig söndag!

lördag 29 januari 2011

Middagsdags

Yngste sonen har varit på julgransplundring på Tom Tits i Södertälje med sina brorsors pappa och han lilla familj.

Nu är julen slut!

Sen kom de alla hit. Mellansonen var med också. Alla åt middag här. Och drack en dunk vin ...

Vi har det väldigt trevligt ihop. Jag är så glad för det!

Besatt av tanken på värme

Det räcker nu! Snön ska bort! Åtminstone mentalt.

Oman


Scillabacke i Älvsjö


Brevlåda i Himlinge

Sol! Värme! Nu!

fredag 28 januari 2011

Hänsyn

Jag har tillbringat dagen i stan. Centralt. På lunchen hann jag snika förbi Gudrun Sjödéns stora butik på Regeringsgatan. Konstaterade följande - de kvinnor som tycks gilla de här kläderna är excentriska. När de går omkring i sin ateljé så är det säkert charmigt att vara självcentrerad, men i butik passar det dåligt. Bad, bad, bad som Michael Jackson sjunger.

Kvinnor som bestämmer sig för att knyta skorna i trång trappa utan att kolla om det kommer nån framför eller bakom kan stanna i ateljén. Kvinnor som inte har nån som helst koll på huruvida de har andra omkring sig eller inte, kan ... dö. Eller i alla fall stanna hemma.

Jag tycker för övrigt att Gudrun Sjödén har fina modeller på kläderna, men de är lite för mönstrade, lite för stora och lite för färgglada. typ "Hej, jag gömmer mig i ett stort, väldigt blommigt, regnbågsfärgat tält. Och nu ska jag till ateljén och måla/skriva/dreja/knåpa nåt svart. Jag menar ... svårt."

Varje gång jag går dit går jag tomhänt därifrån. Och arg. Hur svårt kan det vara att inte ta all plats i en butik? Det fungerar i alla andra affärer.

Gudrun? Gör nåt!

torsdag 27 januari 2011

Det mest fantastiska

De där barnen ... Idag föddes en William i USA. Han är son till en före detta arbetskamrat och jag är så vansinnigt glad för hennes, deras, skull. Tänka sig fjunigt hår och små böjda ben och ögon som så sakteliga ska vänja sig vid ljuset utanför. Och tårna. Öronen. Snusningarna. Ingenting är bättre än det. Ingenting!

Första gången jag kände av det var för ganska ungefär precis (jaja) 21 år sen. Då föddes det vackraste lilla gossebarn världen dittills skådat (världen skulle sedermera komma att skämmas bort med ytterligare två underverk). Och nu. Ja. Han blir 21. Fantastiskt! Vilken glädje. Vilken stolthet. Och av den sorten har jag tre. Det är ett mirakel.

Jag har köpt presenter till honom, 21-åringen. Han behöver inte ens lämna in önskelista om han nu tänkte det. Hör du det? Behöver inte. Mamman hittade på eget.

Funderade över det idag. Att ge. Jag vill ge mina barn allt jag kan. Av allt. Jag blir glad när de är glada och jag ser hellre att de blir glada och mår bra nu än att de får saker sen, senare, för sent.

Mina allt större pojkar som ändå alltid kommer att vara små, varma och fjuniga.

onsdag 26 januari 2011

tisdag 25 januari 2011

Dagen i delar

Del ett. På arbetet. Jobba, jobba. Jobba mycket. Jobba undan. Bra!

Det två. På arbetet. Fackmöte. Blablabla. Händer inget. "Gör nåt!". "Va?". "Gör nåt!". "Mm. Sen. När det är försent."

Del tre. På stan. Hasta, hasta för att hinna se nåt roligt i nån affär. Marlene Birger-REA. Armbandsrea. Tre fina för 320 kronor när 60% av annat pris dragits bort. Köpa, köpa.

Del fyra. Berns. Ljust och Fräscht. Men först lite mat och dryck. Gott. Och gratis! Sen bra, bra och roligt och alla som bor i Stockholm borde gå och se den. Om det fanns några biljetter kvar. Och då såg vi ändå bara genrepet ...

Del fem. Hemåt. "Aha. Nån har skrivit - DIF är bäst - i snön. Måste vända om och ändra. Nu jäklar, skitungar, står det - HIF är bäst!" HA!

Del sex. Hemma. Väskan packad med anteckningsbok. Amsterdam över dagen väntar.

Del sju. ZZZZZZZ.

måndag 24 januari 2011

Nästan bara skicklighet!

Kan tur komma i sjok? I så fall kanske den är slut för flera år framåt för idag har jag haft tur, minsann! Eller? Är det skicklighet? Avgör själv ...

1) Tandläkarbesök i morse. Inga hål! Så ska jag tillbaka först om ett och ett halvt år eftersom jag är en dålig kund med bra tänder! Tur eller skicklighet?

2) I förra veckan var jag på en mässa där olika konferensanläggningar visade upp sig. Man kunde tävla om en massa saker. Idag blev jag uppringd av en sån anläggning därför att jag hade vunnit en tävling. Man skulle uppskatta antalet chokladkulor med jordnöt i, som låg i en ganska stor burk. Jag gissade på 470. Det var 465. Jag vann ett presentkort på Ticnet. 1000 spänn! Bröllopsmässa, Holiday On Ice, Rihanna och matmässa i Karlstad - here I come. Typ. eller inte. Tur eller skicklighet?

Oavsett allt så är jag glad!

Börjar undra när motgångarna kommer. Jag är så adrenalinigt, godmodigt och käckt uppåt att jag börjar bli orolig för mig själv. Jag har intalat mig att det här är det bästa sättet att angripa situationen. Tjo! Om en vecka eller så får vi veta hur "Listan" ser ut - vilka som får jobba kvar. Det kan vara då bakslaget kommer ...

Till dess - kvitt, kvitt, tjohoo!

söndag 23 januari 2011

Dagen efter

Oj. Vilken fest! Min lillebror blev 40 i fredags och det firades med pompa och ståt igår. Hihi, vad kul det var.

Det enda smolket i bägaren var kanske att villaägarna, som var där, av någon anledning blev osams. Så engelskan försvann medan hennes sambo stannade. Jag vet inte om handlar om alkohol och svartsjuka eller vad det är, men det är inte riktigt som det borde. Jag ska försöka träffa engelskan någon dag.

Men, bortsett från det - herregud vilket party! Ganska liten lokal som användes på allra bästa sätt! P och jag fick sitta vid samma bord och det var vi glada för! Roliga människor där också. Vi kände ett par, min svägerskas syster med make, men det andra paret och den ensamma kvinnan hade vi aldrig träffat. Nu visar det sig att min kusin, som just har börjat i TV-svängen, jobbar tillsammans med mannen i det andra paret. Det var roligt. Fast roligast var det nog att han (TV-typen, inte min kusin) tycker så mycket om min bror att jag liksom blev gillad utan förbehåll och han gick runt och talade om för alla som ville höra hur bra jag är. HAHAHA! Jaja, det var ju roligt att bli så uppskattningsboostad. Det behövs i dessa dagar!

Och den caterade maten var utmärkt! Lammfilé med små, hela potatisar, sockerärter och rädisor och hur mycket vin som helst. Tårtor från Vetekatten. Mmm!

Roligast av allt var nog att se hur glad min bror blev för sakerna vi gav honom. han fick en resväska som egentligen skulle kostat 3500 (eller mer) men som jag hade turen att få till ett betydligt lägre pris. Fantastiskt bra! Så fick han ett litet fotoalbum med bilder av honom under årens gång och av bara P och mig fick han surdegsstartkit. Har jag skrivit om det här förut? Jaja.

Av andra fick han vinkyl, en massa viner och en tavla. En resa till Berlin av sin fru. Senare ska han dessutom göra en resa till Turkiet med vår mamma och styvpappa, precis som jag gjorde när jag fyllde 40! Han var mycket nöjd!

Vi ramlade hemåt så sent att det var tidigt och vi var glada när vi somnade och klockan nästan var fem ...

Mer fester!!!

fredag 21 januari 2011

Skrift

Min pappa har skrivit en liten bok till sina yngsta barnbarn. Och han är så rolig. Yngste sonen läser själv på kvällen nu mer och han tycks gilla de där korta berättelserna han också. En om en halv häst tyckte han särskilt om.

Det är liksom Lennart Hellsing-roligt med ord och skojiga rim.

Han kan han.

Min pappa.

torsdag 20 januari 2011

Press, stress och piss

Vi ska få stämpelklocka på jobbet. Känns det väldigt modernt eller inte? Typ jätteinte. "Vi vill se till så att ingen arbetar för mycket". Tjena? Jag tror det handlar om annan kontroll, jag. Och jag gillar det inte.

Nu har jag jobbat hemma i några timmar här på kvällen och det var bra, men inte roligt och hur i hela världen ska jag bevisa att jag har jobbat? Ta med stämpelklockan hem när jag går halv fyra för att hämta sonen? Jag bara undrar.

Pellejönsar!

Tanterna och jag

Träffade ju tanterna igår. Very nice!

Roligt att uppdateras om vad som hänt sen sist och höra om hur liven går framåt, bakåt eller åt sidan. Ett av ämnena var klimakteriet och det är ju kanske inte samtalsämnet numero uno i min bekantskapskrets. Nu föll det sig naturligt eftersom de andra två i sällskapet är mitt inne i det. Vallningar och krämer och vakna på nätterna och män som också genomgår nån sorts förändring.

Man pratar ju aldrig om sånt annars. Inte så man går en kurs i hur det är innan det händer en. det är jättekonstigt. Klimakteriet är ju nåt som de allra flesta kvinnor på olika sätt "drabbas" av, så pratas det inte om det. Hur kommer det sig? Jag vill också veta att det finns hemliga natursalvor som man smörjer in sig med där huden är som tunnast i tre veckor och har uppehåll en. Och slutet på den sistnämnda veckan är gräslig och man vill smörja in sig med vad som helst över hela kroppen för man vill slippa värmeattackerna. Sa en av damerna. Sen pratade om hur jobbigt det är att inte vara sig själv. Och jag sög åt mig och tänkte att det här är ju jätteviktigt att prata om inom familjen för annars tror ju mannen att man är knäpp i huvudet när man får en attack.

Note to myself:
Skriva bok om missfall
Skriva bok om klimakteriet

Note to myself:
Skriva bok om nåt roligt också. Kokboken, herregud.

Är inte vallning ett väldigt konstigt ord?

onsdag 19 januari 2011

FL och HS

Jag har lyckats tillskansa mig två biljetter till Ljust och fräscht med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert. P och jag ska gå på genrep på tisdag. Hurra!

Ett första pjuuuuh

Har haft intervju med chefen. Jag tror att det gick bra. Kanske jättebra. Han frågade hur jag vill förbättra saker framöver och jag svarade. Han höll med. Om allt.

Jag var helt och hållet sann mot mig själv (och honom) och sa det jag verkligen tycker. Det var så skönt - jag behövde inte förställa mig, hitta på eller slicka röv. Nej, det brukar jag inte heller göra, men man är sällan i den situation jag ställdes inför idag och en viss oro över att vi skulle ha helt olika åsikter fanns.

Glad att jag så många gånger har tjatat om vad som är viktigt och funderat över de förbättringar som kan göras, att det inte var några problem att tala om det.

Nu hoppas jag att jag får jobba kvar. Affirmationerna ska funka!

tisdag 18 januari 2011

Skrifter

Igår fick jag den äran att typ korrläsa ett bokmanus. Yogafröken/Kungsholmskompisen håller på med en kundaliniyogabok. Den blir så bra! Kände mig alldeles inspirerad av att läsa den. Hon också, visade det sig i morse när hon ringde och var glad för kommentarerna jag ringde in i igår kväll. Det var bra! Alla glada!

Annars är det mest Bodil Malmsten just nu. "De från norr kommande leoparderna". Hon skriver så bra. Jag skulle vilja kunna skriva som hon. Lätt och roligt. Fast mer lågmält roligt, oväntat roligt, än gapskratt.

Lyckat och misslyckat

Skulle ut på köpetur. Saker till lillebror, som fyller 40 och ska ha fest, skulle införskaffas. Alla syskon med sambos ska vara med på present. Eller ... skulle vara med. Ett par drog sig ur. De gillade inte det han skulle få. För de är trååååkiga. Så nu ska de hitta på nåt eget. Nåt jätteroligt. Kanske en hammare? Eller en stekspade? Jönsar!

När kalaset är över ska jag berätta vad han fick.

Jaja. Jag hittade ändå inte det som skulle köpas. Men jag hittade en tunikaartad grej på Indiska. Halva priset på rean! 125 spänn fick jag punga ut med. Det var billigt! Hur hamnade jag på Indiska? Där hittar man absolut inte det som ska ges bort till lillebror. Men det visste jag inte innan jag noga hade undersökt att det var så. Eller hur?

I morgon ska jag träffa gamla kompisarna. Roligt! Borde också träffa den stressade bokhandlerskan som jag av en händelse sprang på på Drottninggatan idag. Vi hann knappt säga hej. Hon hade bråttom. AIK, sa hon. Jahaja. Inget att ha bråttom till, tänkte jag :) Och A. Henne måste jag också träffa snart. Vi måste påbörja läxandet igen.

Så mycket att stå i.


Kommunalt

Kom in på tunnelbanan och fick en plats. Härligt. Plötsligt - en lukt, nej, en odööör. Inte lätt att härleda om man inte hade lagt ihop ett och ett. Den stora hunden vid dörrarna. Mycket folk och varmt. Hunden gäspade.

Vilken andedräkt ... Jag höll på att dö. Tänk att vakna bredvid en sån. Hurriburri.

Fransk mastiff
Luktar inte gott

måndag 17 januari 2011

Naturlig väckarklocka

I morse vaknade jag av ett larm som gick. Trodde jag. Det visade sig vara en fågel som sjöng upp inför annan sång.

Naturens väckarklocka. Det var trevligt.

söndag 16 januari 2011

Inte så viktigt

Åh - vilken härlig söndag. Hemma, hemma, hemma.

Mellansonen jobbade hela helgen vilket innebar att han åkte hemifrån vid sex i morse. Sen åkte han med sin pappa till storebror i Uppsala, så han var inte hemma på hela dagen.

Yngste sonen åkte på fotbollsträning halv tio och sen följde han med en av fotbollskompisarna hem.

Jag har gjort ett gräsligt test på webben. Verbalt (typ läsförståelse) och numeriskt. Herregud vad jag inte kan räkna om jag inte fattar varför jag ska hitta samband eller skillnader. Det var en del av jobbsökningen. Ojoj. Ett personlighetstest ingick också. Undrar vad det pekar på. Slarvig, social och kreativ, skulle jag tro. Hoppas att det går hem. Hm.

Vid fem halkade jag iväg och hämtade sonen hos kompisen. Det var med risk för livet jag gav mig ut på isgatorna. Det är katastrofalt. Hade varit bättre med skridskor än vanliga skor. Broddar ska definitivt införskaffas om det fortsätter så här.

Har sett de resterande avsnitten av Top Model också. så nu har jag sett hela säsong 15 och vet vem som vann. Måste kolla lite på nätet om vad som hänt sen dess.

I morgon är det en ny spännande vecka på jobbet. I livet.

lördag 15 januari 2011

71

Min pappa fyller 71 idag. Han bjöd på middag. På grekisk restaurang. Mycket gott! Mycket trevligt!

Sju vuxna och två barn är en bra skara. Särskilt när barnen är Nintendo-freaks. Tysta som möss.

Vi åt efterrätten hos pappas särbo M. Trevligt och mer prat i tystare miljö.

Man har det bra!

Bok. bokare, bokast

Helt på ytan hela tiden. Den där boken jag just har läst ut. "Skära för sten" av Abraham Verghese. Operationsblodig men ändå intressant. Släktskröna med början i Etiopien.

Jag rekommenderar den.

Men de sista 100 sidorna rekommenderar jag att läsa hemma. Åtminstone om man, som jag, har lätt för att gråta i alla lägen. Tur att tunnelbanan var ganska tom när det var som sorgligast ...


fredag 14 januari 2011

Ord

Ibland är det sådär att ett ord, ett namn eller ett ansikte, dyker upp lite för ofta för att vara ... naturligt.

Just nu är det ordet "limbo". Alla pratar om limbo. Bara sen vi såg Inception, där ordet nämns ungefär 39 gånger, så har jag dessutom hört ordet från två personer. Tre olika sammanhang på fem dagar. Det är konstigt. Jättekonstigt.

Jag har aldrig sagt det högt. L I M B O.

Ja. Här har vi en definition på ordet i alla fall.

Favorit och inte

Fredagkväll hemma. Härligt! Det betyder god middag och TV.

Idag var god middag ugnsrostade grönsaker, tzatsiki och fläskkotlett.

TV var På spåret och jag hejar, precis som P, på Peter Apelberg och Helene Benno. De är roliga, roliga. Sen var det Let's Dance. Den otäcka, kortarmade och falska Alexandra P fick stanna kvar? Hade jag inte tyckt att just Denise Rudberg, eller vad hon heter, är så fruktansvärt ointressant, så hade jag ringt och röstat på henne.

Nu ska jag. Smörja händerna med Mary Kay's mirakelkräm. Titta på avsnitt sex av Top Model. Läsa braiga boken.

Fredagkväll! I love!

(Kan inte med att skriva fredagskväll. Med s. Tycker det är fult.)

Rynklig

Jag hade en gång en arbetskamrat som kom från USA. Hon sa att gamla människor var rynkliga. Det tyckte jag var rart sagt. Precis mellan att vara rynkig och skrynklig.

Mina händer är rynkliga.

Är jag gammal?

Kanske!

onsdag 12 januari 2011

Gamla vänner

En gång för länge sen träffade jag två kvinnor på en rundtur till olika konferensanläggningar. Alla tre var ensamma på turen men så började vi prata med varandra och nu är vi vänner.

Det var evigheter sen vi träffades. Igår skickade jag ett mail till dem och undrade om det inte var dags. Vi ska träffas på onsdag i nästa vecka. De andra blev jätteförtjusta över tanken att ses. Roligt.

Så roligt som man gör sig.

Bra!

Jag har bestämt mig - jag ska vara precis så naivt positiv som jag tror att jag mår bäst av. På jobbet alltså. Hemma kan jag vara en suris. Närå.

Har en kollega som inte hälsar längre bara för att jag inte förstår varför hon är så jävla sur och arg på allt. Herregud, det är inte min förlust att hon inte hälsar i korridoren. Om hon orkar vara så irriterad på allt hela dagarna så kan hon ju vara det då.

Nej. Jag har fullt upp med mitt så jag försöker ta hand om det. De andra får sköta sitt så ser vi vad som händer.

Har fått info om ett test alla som sökt jobb på jobbet ska genomgå. Verkar väldigt avancerat och dyrt. Hoppas att man sätter ihop bra grupper tack vare det testet. Får jag inget jobb i den nya organisationen så känner jag mig lite pirrig av att försöka hitta på nåt annat i livet.

Just idag ser jag med tillförsikt på lilla livet.

tisdag 11 januari 2011

SL-nörd

Åtta minuter tills tåget mot Hjulsta skulle komma till Centralen. Det är då SL-nörden i mig slår till. Det är då jag utnyttjar de fantastiska tunnelbanenätskunskaperna jag har tillgodogjort mig under mina 40 år som SL-resenär. Jag går de 20 metrarna till andra perrongen, tar tunnelbanan till Kungsträdgården där tåget vänder mot Hjulsta.

Jag har sittplats. Kan läsa en stund extra istället för att stå och vänta på tunnelbanan med en massa andra vinterklädda, svettiga människor. Jag blir så nöjd. Så vansinnigt jättenöjd!

Det behövs inte mer.

måndag 10 januari 2011

Fler drömmar!

P och jag var ensamma hela hela söndagskvällen. Äldste sonen bor hos sin pappa de sista dagarna i Stockholm, mellansonen var på filmkväll med kompisar och yngste sonen var hos sin farfar. Så - P och jag på tu man hand. Hemma! Det är inte vanligt. Men det borde vi se till att få lite oftare.

Vi gjorde egen pizza och hyrde en film. En om drömmar för säkerhets skull - Inception. Den var riktigt bra. Ganska besläktad med Matrix. Och mina drömmar har i natt varit påverkade av filmen. Konstiga i nivåer. Hm.

söndag 9 januari 2011

Drömmar

Middagen igår var mycket trevlig. Min bror och hans familj är alltid trevligt sällskap. Vi pratade mycket sjukhus igår. Svägerskan är ju sjuksköterska. Det var intressant. Ansvar och kunskap var temat, kan man kanske säga.

Det blev inte jättesent (med våra mått mätt) de gick vid halv ett. Sen tittade vi på inspelat På spåret och efter det var det ... sent. Nästan tidigt.

Vaknade följaktligen när halva dagen gått och det gör inget, tycker jag. Det är söndag. Slödag. Sen ringde nån leksugen kompis till yngste sonen så P promenerade iväg med sonen till kompisen. Senare kommer farfarn och hämtar sonen för att ta med honom till Bro där han ska äta, sova, leka eftersom skolan är stängd i morgon. Jättebättre!

Hur som helst. Strax innan den där kompisen ringde och väckte hela familjen, så drömde jag en ascool dröm som jag inte på nåt sätt kan göra rättvisa i text. Det var en bilddröm. 40-tal. Visning av drottninghattar. Radioinspelning av misstag. Porrkvarter med nakna pinuppflickor. Blommor. Nån som skulle gifta sig, antingen min syster eller Hamburgkompisen. Den senare tog jag i alla fall en promenad med i en park och hon berättade nåt sensationellt (som jag inte minns nu) på sitt typiska sätt.

Hur som helst. Den här drömmen var så tydlig. Som ett bra intro till nåt. Den var oväntad på alla sätt. Intressant att överraska sig med tidsålder och miljöerna. Drömmar är så intressanta.

Jaja. Nu ska jag vara i verkligheten en stund!

Se det töar, se det töar ...

Och nu undrar jag vilken gatubrunn som kan ta emot all denna snö som förvånansvärt snabbt förvandlas till vatten.

Spännande fortsättning följer.

lördag 8 januari 2011

Ljud/oljud

P har fått upp högtalarna och precis när det var klart så gick jag och mellansonen och tittade på Sound of Noise på biografen Victoria. Härliga tider! Så bra film. Se den om du har möjlighet! Den är annorlunda. Och medryckande och man blir glad av den.

Sen åkte vi direkt till 20-årskalaset som jag inte förrän efteråt såg att det skulle sluta vid 21 och vi stannade ända till 22. Ojojoj. Jag ber om ursäkt. Men det var så trevligt! Och de kokta korvarna så goda och jitterbuggarna så perfekta! Trevligt att umgås med de äldre sönerna på kalas. Och roligt att prata med självaste 20-åringen och hans flickvän också. Ungdomarna. Värdinnan med sambo icke att förglömma. Även om värden liksom försvann på slutet. Kanske la han sig på elementet bredvid den söta kissen?

Väl hemma fick jag ligga och mysa med glada och nybadade lillpojken. Han är så otroligt gosig.

Nu är det väl typ natt och det är hög tid att byta dygnsrytm.

Vinst

Så har yngste sonen vunnit hela klabbet, tillsammans med de andra i laget, så klart. Det är nog den största och gladaste händelsen idag. Stuvsta Indoor Cup. Pokal till laget (som nu ska skickas mellan alla pojkar för att få en längre glimt av den) och medaljer till varenda en och Djurgårdarna som förlorade fick inga medaljer och några av de små barnen hade gråtit av förlorarsorg. Stackarna. Eller nåt (hehehe. Förlåt. Nu kommer jag straffas på nåt sätt. Istapp? Missade tåg?).

I am a proud mother of a little hammarbyare!

fredag 7 januari 2011

Påfyllning

Förra inlägget blev inte långt och jag ska förklara varför. iPaden tycks inte kunna användas för bloggskrivning. Den hittar inte fältet där texten ska skrivas. Jaja.

Jag skulle skriva om TV-program. Hur jag tittade på CSI och hur jag till min stora lycka zappade mellan olika kanaler när det var reklampaus och hamnade i början av programmet som handlade om Hasse Alfredsson med söner. Hurra vad bra! Vad olika de är. Vad kloka de verkar. Vad gammal han har blivit, Hasse. Hur får man underläppen att ligga sådär?

Igår var Varg på TV, filmen regisserad av Thomas Danielsson, idag är det en dokumentär om Hasse Alfredsson och i morgon filmen Låt den rätte komma in av Daniel Alfredsson. Såg inte Varg. Och i kväll är jag på 20-årskalas och i morgon har vi middag. Men man kan ju spela in. Eller titta på SVT Play.

Ja. Så viktigt var det inlägget.

Det finns ju annat

onsdag 5 januari 2011

Tacksamhet

Skulle vilja se "Miraklet i Anderna", en dokumentär om de det där planet som störtade på 70-talet. Läste boken "Vi lever" i min ungdom (hahaha) och den lever fortfarande kvar som nån sorts referens.

I jakten efter dokumentären på SVT Play ramlade jag på nåt annat. Del två i en dokumentär om tvillingar. Har nu lärt mig att det inte är likheterna hos tvillingar som är nåt att forska på, utan olikheterna. Det var intressant. Men jag blev liksom rörd in i märgen av det där programmet. Fattar inte varför. Handlar det om sköra små barn med tunna blodådror och viftande armar eller om Livet? Jag vet inte.

Så läste jag vidare i boken jag håller på med "Skära för sten" som handlar om tvillingar som växer upp på ett sjukhus i Etiopien på 50-talet och plötsligt blev jag så där rörd igen. Vad är det med mig?

Kanske är jag bara tacksam för att mina barn, de tre älskade pojkarna, lever och tycks må bra. Jag är tacksam för att de inte har ramlat ner i nån afrikansk brunn eller blivit rövade av en dingo, förgiftade av färgglada grodor, ramlat in i glasrutor som splittrats, brunnit eller bränt, hamnat på en sten i vatten som de sakta glider ner från för att drunkna (som jag drömde när mellansonen var ganska nyfödd. För ... snart nitton år sen ...), ätits upp av elaka råttor eller stuckit sig på en spinnrock och sovit i hundra år eller bombade i största allmänhet.

Så kan det vara - jag har helt normala pojkar, förutom att det faktum att de är mina gör dem onormala i den meningen att de är de klokaste, vackraste, roligaste och mest fantastiska i största allmänhet. Mina mirakel i världen.

Ibland tänker jag på bebben som ramlade ut ur mig när den var mycket liten och det var väldigt blodigt och gräsligt och jag inte visste vad man skulle göra och P visste ändå mindre och vi ändå hade varandra och senare kom yngste sonen och det är jag så glad för.

Tack till hela det skrämmande zoo som inte tagit sönerna som bodde i mig så länge de skulle ifrån mig, till glasrutor, tändstickor, spinnrockar och brunnar som hållit sig ur vägen och, framför allt, till sönerna som inte har givit sig i lag med dessa otäckheter. Tack, tack. Lämna mig inte. Lämna inte varandra. Jag älskar er!

Sexåring

Vi har ju firat brorsdottern också. Hon blir sex år just idag. En liten uppspelt tös dagen till ära.

Det var trevligt. Jag kan tycka att det är synd att vi inte umgås mer släktöverskridande. Min svägerskas syskon är jättetrevliga! Dessutom fann den äldre systerns son och vår yngste son varandra och hade det jättekul hela eftermiddagen. Sen lekte yngste sonen och kusinnan med varandra ett tag innan vi skulle gå också. Det var bra. På lördag ses de igen.


Rig, rigare, rigast

Vi har varit i Riga.

Båt dit, några timmar där, båt hem. Nu ska jag försöka sammanfatta det hela.

För det första ska jag säga att jag är så väldigt glad att vi åkte dit. Som P sa "Det känns som man har rest längre än vägen hit" - den mentala omställningen är nämligen större än det fysiska avståndet. Jag också glad för att jag inte är född i Lettland. De har haft det svårt. Tyskar och ryssar och för all del svenskar (även om guiden sa "Den goda svenska tiden" eftersom man då, på 1600-talet, införde skolgång även för flickor och fattiga.) som har härjat och bestämt. Söndrat och härskat. Ända till 1991. Helt otroligt.

Så undrar jag varifrån det här intresset för glättighet (höga klackar på vita stövlar, svarta, glittriga kläder och det allmänna låtsasdiamantpåklistrade) kommer i från. Det är ju så överjävligt fult. Eller så där sexårsintressant.

Hur i alla världen kommer det sig att vi aldrig har haft det modet här? Beror det på 70-talets Marimekkomode och vindar från vänster där alla skulle vara lika hemvirkade? Eftersom jag är ett barn av min tid så kan jag bara säga tacka vet jag det! Ljusrosa läppstift, blekta hår, sylvassa klackar och päls är inte min stil. Eller nån annans här hemma, va? Nej - här är går vi mer och mer mot hemslöjd, foträtt och gammalt. Se bara på Odd Molly och andra som går mer mot allmoge än glitter.

Ja.

---

Själva båtturen var helt okej. Man åker på eftermiddagen, äter, sitter i baren och sover och sen är man i land till eftermiddagen då man kommer tillbaka till båten och äter, sitter i baren och sover. Perfekt! Tyvärr valde jag att dricka en Irish coffee på kvällen och jag, som egentligen inte dricker kaffe, kunde absolut inte sova när det var dags. Sov i tre timmar den natten. Har aldrig hört saker knarra så mycket. (Eller P snarka så lite.) Sen stoppade jag in öronpropparna och somnade som en stock till mitt eget hjärtljud.

À la carte på vägen dit som får en trea av fem, frukost i à la carte-matsalen som får en tvåa av fem och middag på hemvägen som får en tvåa av fem.

Kryssningsvärden får en trea. Och den får han bara för att han verkligen försökte. Men tänk att vara kryssningsvärd. Hu! Vilket jävla jobb.

Guiden på bussturen som anordnats av TallinkSilja var jättebra. Hon berättade om staden på ett bra och personligt sätt. Roligt! Visste du att 60% av alla som bor i Riga är ryssar? Maten är tyskinspirerad. Hon berättade dock aldrig varför alla har päls, blanka täckjackor eller blekt hår.

Skulle gärna åka till Riga igen. På våren. De har många gröna ytor som nu var vita. Och snö var det gott om. Och istappar. Många som jobbade med att skotta tak.
Grönområde i vitt

Takskottning

Ett annat tak

Citrus i snö
(på marknaden)


Köpte ett par väldigt, väldigt fina vantar. Kan åka tillbaka bara därför - köpa nya vantar!

De nya, superfina vantarna

måndag 3 januari 2011

Ostädat

Alldeles nyss drösade en uppställd stenskiva (P lägger bröd i ugnen på den när han bakar) i golvet. Jag höll på att få ett nervöst sammanbrott. Som sagt - höga ljud är det värsta just nu. Stresssymptom. Sa det till P. "Jag är stressad nu. Höll på att få ett utbrott av det där höga ljudet." Då sa han att han också är stressad. Det var en nyhet för mig. Han är det av att vi har det stökigt. Det är kanske en annan sorts stress, tänker jag och önskar att han kunde stötta mig i min livsstress genom att kanske till exempel städa om han får vardagsstresssymptom av det.

Är jag egoistisk?

Men ja - det ser för jävligt ut här hemma. Vi har inte haft en endaste utomstående vuxen förutom familjen hemma under hela julen. Vi travar omkring bland kartonger (julgransprydnads-, högtalar- och förstärkar-), nystrukna kläder som ska hängas in i i städad garderob en dag när P går hemifrån (nej, just det. Aldrig.), tidningar och typ julklappar. Överallt.

Vi ska försöka köra ett städrace idag. Hoppas att P går och tittar på ytterligare nån högtalare och växlar lite pengar innan klockan 15 för då ska vi åka.

Denna vecka -
Måndag
Städa
Riga

Tisdag
Riga

Onsdag
Riga
Läsa in
6-årskalas hos brorsdotter

Torsdag
Röd dag. Vad nu det innebär?
Jo, just det fotbollsturnering med yngste sonen 12-16 eller nåt. Får man säga suck?

Fredag
Korvkalas hos 20-åring på Kungsholmen

Lördag
Middag med lillebrors familj

Söndag
Dagen innan arbetet börjar.
Yngste sonen åker till sin farfar för att vara där under måndagen då fritids är stängt.

Har jag nämnt att de dubbla, tunga hjärtslagen har börjat igen? Kan man få krypa in i nåns livmoder och stanna där en tid? (Tänk inte på hur det skulle se ut. Tänk värme, lugn och dova ljud. Det skulle i alla fall jag behöva just nu.)

söndag 2 januari 2011

Genialt - igen

Nåja ...

När vi åt middag kom jag på en rolig sak.

Tänk om man skulle bli en sån som kommer på mönster under skor. Visst skulle det vara roligt om man hade kattassar. Eller fågelfötter. Klövar! Björnramar (storlek 45 och uppåt ... På sniskan.)

Ja. Det var det det.
Inte en fågel?

Gott Nytt År!

Det här, mina vänner, ska bli det bästa året i mannaminne! Eller hur!?

Vi avslutade året med att äta godgod middag med oxfilé och potatisgratäng och trattkantarellsvampssås och gott vin. Sen spelade vi Boggle (bokstäver på tärningar i låda. Skaka. Bilda ord om minst tre bokstäver, eller två för sjuåringar. Flest unika ord vinner.) jättekul! Det nya året började med att det eldades upp två lyktor av thailändsk typ. Det var väldigt komiskt. Men inte meningen.

Så har vi skottat och haft snö upp till låren. Tittat på sysslings bebis. Fem dagar var han. Mycket liten. Spelat Alias. Fler ord. Den här gången spelade vi i lag. Ett ord på kort skulle förklaras utan att sägas. Också roligt!

Nu längtar jag till Riga. Det ska bli trevligt!