måndag 27 juni 2011

Avbockningsstadiet

Jag har skrivit en lista som de som är kvar på jobbet gärna får ta tag i allt vad de orkar. Har tidrapporterat. Skrivit nån sorts annan lista med punkter som påvisar vad jag gjort under det senaste halvåret för att öka försäljningen av produkter på jobbet.

Däremot så har jag glömt att gratulera två goda vänner som fyller år just denna dag. Skämmes gör jag! Särskilt för att jag inte hann gratulera med sms till vännen i London. Jag har tänkt tanken flera gånger. Kan jag möjligtvis skylla på att jag har haft übermycket på jobbet, sista dagen som det har varit innan semestern.

Så blev jag ju kommenderad att gå på restaurang med kolleger från hela världen.Missade fotbollsmatch på Söderstadion. Det var mycket tråkigt. Även om de förlorade. Men den där middagen med en turk, en egyptier som bor i Bahrain, en tjeck, en ryska och en schweizare var helt ok. Man lär sig mycket! Och då var ändå de uppräknade bara en liten del av helheten som sträckte sig över fler stolar ändå. Andra kom från Spanien, Sydafrika, USA till exempel. Jag gillar det där med alla från en massa länder!

Hade ingen aning om att Bahrain är en ö och bara uthärdlig i tre månader per år eftersom fuktigheten och värmen är extrem de övriga nio. Bahrain betyder "två hav" vilket är lite märkligt då det är en ö. Kollegans treårige son är ganska missnöjd med livet på ön, han får inte, kan inte, gå ut i den femtiogradiga värmen under en massa månader under året. De enda sträckorna man tar sig är mellan den luftkonditionerade bilen och de luftkonditionerade byggnaderna. Konstigt, konstigt!

Annat jag lärde mig var på den guidade bussturen genom Stockholm. Visste inte att en tredjedel består av grönområden i Stockholm, en tredjedel av vatten och en tredjedel av hus och vägar. Man lär så länge man lever.

Jag älskar Stockholm.

På onsdag åker vi härifrån. Det är inte flykt ifrån, det är längtan till. Italien.

söndag 26 juni 2011

Tunt skinn?

Jag har en vän som jag inte har träffat på ... 15 år. Men vi är nu mer kompisar på Facebook. Hennes dotter har utsatts för övergrepp. Dottern är kanske 4 år. Förövaren är hennes pappa. Äntligen har de fått rätt. På riktigt. Domstol och så.

Nu undrar den avlägsna vännen hur det kommer sig att "folk" vänder dem ryggen. Hon känner sig skrämmande och undrar hur det kommer sig.

Jag vet inte om jag har ett svar. Men en teori.

Det är skitjobbigt med människor som har "tunt skinn". De som delar med sig av allt till alla. För det är verkligen inte alla som vet hur de ska hantera jobbiga saker - oavsett om det är de själva eller andra som råkar ut för det jobbiga. Jag undrar om det beror på att man är rädd att inte kunna trösta/finnas till hands/ hjälpa. Tror att många är uppfostrade att hålla visst för sig själva. Inte vara utlämnande. Och då vet man inte heller hur man ska ta att nån annan är det.

Lika jobbigt att hantera dem som har tunt skinn, är det att veta hur överraskningsmänniskor ska tas. De där som man genast känner att de antingen kan mucka gräl med okända, alltid hamna i trubbel eller överraskar genom plötsliga infall kors och tvärs. De som kräver sin rätt. De som skiter i konventionerna.

Ja. det här kan man också ha ett samtal om vid tillfälle. Intressant ämne.

I Småland

Talade häromdagen med en kollega från Småland. Samtalet handlade om storstadssamtal vs samtal i by. Han berättade att i Småland (eller "på landet" var som helst) så talar man aldrig om sitt nyrenoverade kök eller badrum. För man renoverar inte på samma sätt som i storstan. Man har kvar sin fullt fungerande utrustning även om den är gammal. För det är, som sagt, fungerande. Varför ska man byta ut och kasta då?

Även om hantverkarhjälp kostar hälften så mycket som här.

Däremot är det viktigt med bilen. Den ska vara snygg.

Intressant, det där.

fredag 24 juni 2011

I bilder II

Vi var i Vitabergsparken, sen åt vi glass på Nytorget, sen gick vi hem till pappa och drack Sancerre, sen gick vi till gamla Metro på Folkungatan och handlade, sen tog vi båten hem.
P, mellansonen, yngste sonen och jag. En bra liten grupp.

Så åt vi matjessill, ägg, dill, smältsmör-röra

Och kött med goda salladen. Och tzatsiki.

Sen spelade vi Boggle.
Yngste sonen frågade "Hur stavas "Bira?"

Vi har varit glada för vädret tillät oss att sitta på balkongen. Hurra!

I bilder I

Andras midsommarafton (lite vår)

Främmande par som blev glada när jag ville fotografera deras midsommar
- en årlig tradition, sa de

En del seglar

Några promenerar

Vissa har hund

Många dansar,
kanske i Vitabergsparken.

Midsommarafton

Denna högst obegripliga högtid bland alla andra högst obegripliga högtider.

Hade jag haft ett ställe på landet så hade jag förmodligen bjudit in alla mina vänner för att ha det trevligt tillsammans. Men jag har inget sånt ställe så därför blir vi hemma då vi inte är bjudna nånstans heller. Missförstå mig inte. Jag är inte bitter. Tycker som vanligt bara att det är jobbigt när folk frågar vad man ska göra och man ska säga att vi nog ska vara hemma och det ska bli så skööönt, fast man egentligen helst av allt skulle vilja sitta nånstans med människor man inte träffar varje dag och ha det trevligt. Att bo i lägenhet och fira midsommar är liksom ingen vidare kombo. Förresten så är P överstressad inför resan. Jag hajjar inte varför, men det är så myycket att göra så vi kunde inte åka till hans pappa idag och vi ska inte åka till Italien på tisdag utan på onsdag, trots att vi nu alltså har tre lediga dagar att förbereda oss på. Jag hade hellre varit på väg tidigare, jag. Men, men.

Jaja. Nu går vi till Vitabergsparken och tittar på när andra firar det vi inte förstår hur man firar eller varför.

tisdag 21 juni 2011

Träff

Jag käkade middag med glada arbetskamraten idag. Det kommer en bebis i slutet av november och det blir jag så glad för!

Så trevligt att ses. Jag saknar henne så.

iiiiitalien

Om en vecka har vi startat vår färd mot Italien. Jag undrar förresten om vi måste köpa utsläppsrätt? Det är många mil att åka. Mycket avgaser blir det. Som ska spridas över hela Europa, typ.

Jag längtar så mycket efter semester. Min bror mailade idag och undrade om jag hade läst "flickboken" En dag. Han tycker den är bättre än Vattenmelonen. Det bådar gott. Jag har lagt den i den digra semesterläsningshögen. Den ser jag också fram emot. Undrar när man kan börja packa? Ska tvätta lite till först!

Semester! Italien! Semester! Italien!

It's complicated. Eller inte.

Om jag träffade en kille som släppte min hand när han träffade nån han kände, så skulle jag få lite dåligt självförtroende. Även om vi bara vara vänner.

Om jag fick komma hem till min kompis familj och sova så skulle jag tycka att det var mystiskt att kompisens föräldrar inte pratade med mig (eftersom jag inte skulle veta att föräldrarna fått munkavle och stränga förhållningsorder angående "prat med kompis" och att föräldrarna var lojala med sin son.) Jag skulle känna mig konstig och situationen skulle vara olidlig. Kanske skulle också föräldrarna känna sig som udda troll utan sonens förtroende att kunna ha ett normalt samtal med "kompisar". Att ha en dokumenterat socialt begåvad mor betyder ju inte att hon ställer pinsamma frågor eller pratar på om vare sig vädret eller nudism eller andra pinsamheter i största allmänhet.

Det är inte lätt. Eller så är det det.

Det kan ju vara så att föräldrarna också har varit unga.

måndag 20 juni 2011

Välj

I morse promenerade jag med yngste sonen till skolan eftersom P åkte till Oslo över dagen. Vi samtalade om ditten och datten. Han frågade vilket djur jag tycker bäst om och jag svarade att efter att ha sett den där hunden käka sitt bajs eller spy häromdagen så har jag nu mer lite svårt för hundar. Och katter är jag rädd för. Både för att de eventuellt ger mig allergi och för att de kan överraskningsrivas. Jag bestämde mig till slut för att får är bra djur.

När jag berättade detta för en kollega så sa hon att hon hade haft ett långt samtal om får när hon var ute med sin avdelning härom kvällen. De hade haft en sån där diskussion där man måste välja mellan två onda ting, i det här fallet var valen 1) ligga med en död människa 2) ligga med ett får. Hahaha, jag antar att det var sent ... Sen hade de pratat om vem av cheferna av motsatt kön man skulle vilja bada bastu med. Om man valde en av samma kön så var man dessutom tvungen att hångla med den personen också. Roliga samtalsämnen :)

Själv vill jag välja mellan två jobb. Tyvärr har jag bara sökt ett än så länge. Det andra har jag inte ens hittat.

Ajö'

söndag 19 juni 2011

Rödbeta

Vi åt ungsrostade grönsaker till middag idag.
Kolla rödbetorna - visst är de snygga!!!

Hjärtslag

Hjärtat dunkar plötsligt tyngre. Hårdare. Känns större. Dunkar oregelbundet. Det är när jag tänker på jobbet.

I morgon ska jag dit. Hela veckan ska jag dit. Sen är det midsommar och sen ska jag dit nästa måndag igen. Sen är det semester. Kan jag slippa att tänka på hjärtat då? Eller, på arbetet, menar jag.

Regno

Jag är ju den morgontrötta sorten. Är man av den sorten så uppskattar man helgmorgnar - det är ju då man kan sova som längst. Om, jag säger om, det inte är så att det ska spelas fotbollscup i till exempel Åkersberga, som ju ligger förvånansvärt långt bort, så långt bort att man inte kan åka dit med tunnelbana eller pendeltåg eller med en buss som man sen tidigare känner till. Om den här cupen börjar klockan 8.30 så betyder det att en eventuell sovmorgon är helt utesluten eftersom man måste åka hemifrån klockan kvart i åtta. Gå upp sju.

Det regnade dessutom i Åkersberga. Hela dagen. Ibland mer, ibland mindre. Men ändå. Nu vet vi att gräsmattan fått vatten för en tid framöver. Hur konstgräsmattan mår har jag ingen aning om ...

Barnen spelade i två olika grupper, dels den som spelar mot dem som är ett år äldre (här spelar de "bästa" barnen), dels den som spelar överlägset bra mot barn i samma ålder (här spelar yngste sonen). Ja, de vann det mesta. Blöta barn, glada barn.

Det mest bestående minnet från dagen var dock bulldoggen som slickade på en ljust brun, porös hög av nåt. Jag trodde det var nån sorts fluffig karamellpudding, men icke. Det var en hundkräkla eller helt enkelt det egna hundbajset som skulle in igen. FY SATAN. Jag som övervägt att klappa hunden nån gång. Det kommer jag inte göra. Tänk om den skulle slicka på mig? När jag berättade för P höll jag på att spy. Hu!

lördag 18 juni 2011

Har tittat på TV tillsammans med hela familjen

Tro't eller ej. Trassel heter filmen vi såg. Allihop (alla fyra). Vi samlades där efter en lång dag med städning av yngste sonens klädförvaringsställen och kylskåpet, cykeltur till Globen för inköp av tvättpåsar och sen var det match på Söderstadion. Bajen vann - hurra!

Sen käkade vi och tittade på film.

Filmen var bra. I morgon ska vi på fotbollsturnering i Åkersberga. Det ligger inte nästgårds, om man säger så. Vi ska vara där 8.30. Jävla helgförstörare. Det ska visst regna också.

Nåja. Snart är det semester!

fredag 17 juni 2011

Fina freda'n

Yo!

Vaknade i natt. Mellansonen ramlade in efter klassfest. Klockan kan ha varit tre. Sen kom yngste sonen in. Jag sov ganska kasst. Kunde ha sovit länge i morse också men då slamrades det ordentligt i dörrar, lådor och allt annat där man kan slamra. Jag gick upp.

Började dagen hos läkaren. Ville kolla hostan. Den som förföljt mig ... länge. Fick Cocillana utskrivet. Fast jag tror att det är nån sorts allergi, astma eller "stresshosta". Min mamma har likadan hosta. Nåt med luftrören?

Sen gick jag till thaistället på hörnet och fick fötterna badade, filade och naglarna målade. Skönt!

Gick hem och drog med mellansonen till Söder där vi käkade lunch. Mycket trevligt. Han hade många roliga saker att berätta om ärvda glamrockkläder, presspass till festival i Finland och spelning på Pridefestivalen med bandet som aldrig repat. Många roliga saker! Lite konstigt var det dock - för så många ufon till människor var det länge sen jag träffade under så kort tid. En låtsasspråkspratande gubbe på tunnelbanan, en galen man med jätteticks vid Medis och en uppenbar "det" som glömt bort vad han/hon var ute efter på halva vägen - tydlig förvirrad könsidentitet. Nåja. Trevligt, som sagt.

Sen åkte jag hem till Kattfröken på Kungsholmen och klappade finfina katten en stund innan vi gick ut och snabbshoppade. Jag köpte påslakan från Orla Kiely på Frank Form. De finaste fina, skönaste sköna. Underbart! Detta firades med te/kaffe på trevligt ställe, åtminstone till klockan var halv fem för då dundrade det plötsligt in alla möjliga stökiga människor med barnvagn eller käpp. Då beslutade vi unisont att dra oss hemåt. Kattfröken till sitt och jag till mitt som i det här fallet var Konsum för inköp av tacogrejer och sen raka vägen hem till yngste sonen som var hemma.

Bra dag, bra dag!

torsdag 16 juni 2011

Svart och vitt

Utan det svarta skulle man inte veta att det var vitt.

Men det är ju så jobbigt med svart. Och det där med att det är jobbigt att utvecklas? Är det det jag gör? Vad lär jag mig just nu?

När kollegan blev arg på mig i morse för att jag, som budbärare från chefen som åkt på semester när det är som mest att göra, la fler bördor på kollegans axlar och fick en utskällning som gjorde mig så ledsen, så ledsen. Jag grät i en halvtimma. Ser fortfarande ut som sju svåra år kring ögonen. Tack och lov så finns det andra kolleger som ser, förstår och tröstar.

Men. Jag vill inte vara 45 och ett halvt år och gråta på arbetet. Jag vill skratta. Ha det roligt. Längta till arbetet samtidigt som jag vill komma hem och vara glad. Jag vill inte känna hur tårarna kommer tillbaka när jag inser att dyra favoritbadskummet har runnit ut i badkaret till ingen nytta. Eller bli überbesviken när det inte finns tid för fiskpedikyr eller zonterapi i morgon när jag är ledig.

Jag önskar mig ett nytt jobb. Jag inte bara önskar mig ett - jag söker. Annars lär ju inget hända ...

Såvida jag inte reser mig och går och tar tag i alla de där idéerna som finns hela tiden. kokboken, telefonitjänsten, barnboken, spelet, röstjobben.

Resa mig och gå. Är det ett alternativ? Inte än. Snart är det sommarlov och jag ska hämta energi från den egna och andras inre källor. Eller så. Men sen. Den 7 oktober. Det är då jag ska ta beslutet. Är allt skit då så reser jag mig och går. Oavsett.

Ser fram emot det vita.

tisdag 14 juni 2011

I Am sterdam

Jag gillar den där stan - Amsterdam. Har liksom kunnat försvinna bort från porren, knarket och eländet. Några kolleger gjorde det däremot inte:
En kollega gick och åt knarkmuffins i Coffee Shop. Den var god, sa han.
En kollega blev så sjuk efter besök i annan Coffee Shop att han inte kunde arbeta mer än tillfälligt nästa dag.
Två kolleger tog med sin saudiska kunder till ställe med "shish and hasch" samt promenad i Red Light District. Det gäller ju att passa på när man kommer till ett land där sånt är tillåtet om man själv bor där det absolut inte är det. Enligt religionen. Som tillåter hyckleri???

Det vildaste jag gjorde var att dansa till ABBA i pianobaren en kväll, dricka blå likörshot en annan och besöka cool jazzbar med lång promenad hemåt genom stan en tredje. Tantvarning så det stänker om det.

Nu ska jag skicka in en ansökan om annat liv.

Fortsättning följer.

söndag 12 juni 2011

Mer

De där kollegerna från hela världen - det är dem jag kommer sakna om jag nån gång skulle få för mig att sluta på det här arbetet. England, Portugal och Spanien tillsammans med Tyskland, Dubai och Österrike. Så många historier som ska berättas.

Vi kom in på svensexor idag igen under middagen som chefen bjöd på. Pizzeria ... I alla fall - den engelska mannen som ska gifta sig anar att det kommer att hända nåt snart. Han väntar på att vännerna ska hitta på nåt djävulstyg innan bröllopet. Men inget händer. Inget natten innan bröllopet, inget under bröllopsmiddagen ens. Han slappnar av och brudparet åker på bröllopsresa till New York. På morgonen efter "bröllopsnatten" när den beställda frukosten kommer upp frågar kyparen "Breakfast for two???", en röst under sängen säger "Make that three!"

HAHAHA! Kompisen eller "kompisen" har åkt efter (eller före?) till New York, mutat hotellpersonal och lagt sig under sängen under parets första natt. Ho-ho vad roligt! I alla fall att höra om. Inte lika kul att vara med om, misstänker jag. Hihihi!

I övrigt har dagen gått bra. Fått uppskattning av kollegerna och det är ju alltid roligt. Ändå kommer jag snart inte orka med detta. Måste ringa kattfröken och be om CV-skrivarhjälp. Ska vara klart på onsdag om jag ska kunna söka det där jag vill ha.

Men jag skrattar lite åt "Make that three" ett tag till. Innan jag somnar.

lördag 11 juni 2011

Förbannat

Teknikstrul i montern hela morgonen. Det jag egentligen ska göra på jobbet har liksom ersatts av det som nån anan ska göra. På heltid. Och nu undrar jag i mitt stilla sinne hur jag ska hantera det på hemmaplan (på jobbet, alltså). Idag fick jag dessutom veta att chefen - Östermalmsdamen - inte kommer och tittar på marknadskommunikationsmonstret hon har skapat inför Amsterdam. Hon stannar hemma eftersom det är så mycket jobb där. På helgen? Ursäkta? Vad gör hon??? Ser ingenting hon producerar. Nånsin. Och det hon gör tar hon inte ansvar för när et gäller. Typ här och nu. För det får jag göra. Jäkla fjamsa.

Jaja. Mycket uppvägdes av trevlig middag på argentinsk restaurang med fantastiska biffar. Ja, så var Javier Bardem där också. Det var coolt! Lite starstrucked är man nog!

Hörde om världens roligase svensexegrej - den blivande brudgummen får sätta på sig en kycklingdräkt och ögonbindel, blir skjutsad i buss till ett fält och blir tillsagd att "ta hand om ägget och ta dig till bussen så fort du kan". När bindeln tas av ligger en rugbyboll framför honom och ett rugbylag runt om. "Ta ägget ...!". Hehe.

Nu ska jag ringa min man, sen ska jag sova.


fredag 10 juni 2011

Gammal är äldst

Det här med att vara 46 ... (snart)

Jag börjar nog med att rekommendera en väldigt trevlig restaurang i Amsterdam- Pata Negra. Ja, den är spansk. Det är då det är bra att ha en spansk kollega med sig. 16 personer blev glada, mätta och fulla. Glada var viktigast.

Hurra för att jag fick det här stället rekommenderat av en fnissande hotellbokningsperson för länge sen. Tack!

Tapas är trevligt. Tjoff - en tallrik med skinka, en med fräsande räkor och en med calamares. Tjoff - en tallrik med goda tomater, en med chorizo och en med musslor. Poff - manchega (usch för mig, gott för andra), rostade grönsaker och världens godaste, möraste kött. Sen crema catalan. Kaffe. Paxaran (på min inrådan). Happy life!

Hotellbaren. Hohoho, hihihi och hahaha. Alla dansade i ring. Fem svenskar, en spansk, en portugis, en belgare och en saudier. Barpianisten spelade och sjöng ABBA och Elvis följt av Carola. Främling - på svenska. What???

Sen var det dags för dans på ungdomsställe (jag vet. Jag skriver så med flit. det var verkligen ett sånt ställe. Alla var ... 23.) Roligt. Alla skrattar åt sig själv.

Och nu, mina vänner, ska jag sova.

torsdag 9 juni 2011

A-dam

Nu så. Framme!

Har redan varit ute och kollat lite på kanalerna. Svårt att låta bli. Köpte en Fanta med smak av svartvinbär också. Varför har vi inte det hemma???

Det säljs mycket konstiga rökdon här. Jag fattar inte riktigt vad saker är. Måste undersöka lite. Men inte köpa. No way.

Nu ska jag äta middag med en spanjor och en portugis. Tror att damen med storkben kommer också.

Hemlängtan

Om fem minuter kommer taxin. Jag längtar redan hem igen.


onsdag 8 juni 2011

Less

Såhär - jag är trött. På hela skiten. Och jag vet inte vad jag vill.

Nej. Inte på hela skiten. Jag tycker att hemmalivet är bra. Men det är ju nån annanstans jag tillbringar mer tid. Jag menar jobbo.

Nu råkar det vara så att stället jag verkligen skulle vilja arbeta på har en tjänst ute som skulle kunna passa mig. Jag försökte ringa och prata med rätt person på det stället idag för att fråga - kan jag vara rätt person? För i annonsen står det att den som söker ska ha arbetat i 2-3 år. Och det har jag. Typ 22-23 år. Är det för mycket? Men rätt person satt i möte. Så jag ringer honom i morgon. Sen ska jag till Amsterdam och jobba till på tisdag och på onsdag ska ansökan vara inne.

Har bestämt mig för följande:
Jag ska söka jobbet
Ska ringa det där röststället och kolla om jag kan få gå dit och rösta lite

Sen har ödet utrustat mig med:
Fejjanmeddelande från en kock som råkar vara känd och vän som tydligen hade kommit på en snilleblixt som han ville dela med mig (och då ska ju jag så klart prata med honom om den där snilleblixten om kokbok som jag hade för ett tag sen)

Tack nätverket! Mitt alldeles egna nätverk som jag har skaffat på alldeles egen hand.

Men:
Jag får ångest för att sluta på jobbet för att lämna allt och inte få resa mer
Måste kolla om P och jag kan göra nån deal om att han är hemifrån ibland. Resorna har ju varit mitt andningshål.

Nu ska jag packa hela väskan (SÅKLART)

måndag 6 juni 2011

Mer än gärna!

Nån som vill följa med hit?

Sång i buss

Igår hörde jag historier om hur hela tunnelbanevagnar hade brustit ut i USAs nationalsång när nyheten om Bin Ladens död kom. Finns på Youtube om nån orkar leta ...

Tror dock inte (eller hoppas inte) att dagens nationalsångssjungande går att finna på Youtube. Så här var det ... - när många passagerare klivit på vid Kungsträdgårdens hållplats och vi var på väg över Strömbron (eller vad den kan heta, den mellan Kungsan och Slottet) sa busschauffören "Nu så, nu är vi tillräckligt många svenskar och andra som kan sjunga nationalsången precis här på bron i bussen. kom igen nu så att turisterna får ett minne med sig hem! Du gamla, du fria ...!". Så då klämde vi i med den. Fast klämde i är väl en övedrift. Vi viskade mer. Alla höll på att dö. Och de som inte sjöng låtsades som det regnade.

Det är nåt konstigt med nationaldagen. Mötte Kattfröken vid Slussen och där kunde vi höra etiopisk musik från Stadsmuseets gård. För det är ju nödvändigt att verkligen få alla att känna att de är med. Därför mixas det grande. Etiopisk folkmusik och svensk dito. Konstigt. Just idag ska vi tänka på alla, alla, alla. Borde vi inte tänka på alla varje dag? Och på det specifikt svenska till exempel idag?

Skön promenad i alla fall. Voltairemat på Djurgården, dit ska jag gå igen!

Åkte båt i solen hem. Kort tur, men ändå.

Har extra många och tunga hjärtslag när jag tänker på jobbet som börjar i morgon och resan till Amsterdam på torsdag.

söndag 5 juni 2011

Promenad idag?

Vädret är inte lika vackert idag. Det gör inget. Man kan väl gå ut en sväng ändå ... Ska kanske försöka få med Uppsalasonen (ska jag kalla honom det nu i sommar när han vare sig är där eller har boende där?) på en sväng runt Sicklasjön.

Senare idag ska vi till lillebror och käka middag. Jag uppskattar verkligen de här långa helgerna! Man hinner så mycket - både umgås och slappa.

Jag hade en väldigt märklig dröm i natt. Jag åkte taxi. Satt där fram, vilket jag aldrig gör annat än i drömmen, och insåg snabbt att chauffören inte alls var på väg åt det håll jag ville (i den främmande staden). Jag titta på honom och såg att han var naken och höll en piska. Jag öppnade dörren och ville hoppa ur i farten, då gasade han och gjorde en ögla av piskan som han försökte få tag i en dörrknopp med för att stänga dörren. Till slut kom jag ur bilen. Vad jag inte visste var att han förföljde mig i flera år. Så långt senare tittade han direkt in på mig genom ett fönster. Han ville döda mig. Jag lyckades fly. Igen och igen. Han var svartsjuk också. Jag fick en bebis och sen gifte vi oss - den där piskmannen och jag. Väldigt konstigt.

Tror att det har att göra med att jag läste Erlend Loes senaste bok som utspelar sig i Tyskland och där det finns en man som heter Bader. Har en känsla av att jag tänkte på Baader-Meinhof och Stockholmssyndrom och jag vet inte vad.

Jaja. Undrar varför jag läser böcker och ser på filmer när jag kan gå och sova och drömma :)

Jag var hos Bokhandlerskan på Akademibokhandeln vid Hötorget härom dagen, skulle lämna en sjal som hon glömt här vid senaste ERFA-salongsbesöket. Kunde inte låta bli att köpa böcker. Så nu ska jag läsa två Anna Jansson, "Påven Johanna" och "no och jag" på semestern också. Kommer knappt ha annat än böcker med i bagaget. Och hur ska jag hålla mig ända till dess? Ska i och för sig fortsätta med "Tre sekunder". Nu.

fredag 3 juni 2011

Underbart

Jag hade glömt bort att man inte kan skriva inlägg från iPad. En svaghet från Apple. Förhoppningsvis den enda ...

Underbart var att vara hos svärfar med sambo. som alltid. Han viskade "Av alla som kommer hit så tycker jag att det är trevligast när ni är här!" Det är ömsesidigt. Vi gillar att vara där. Man kan inte annat när man bor vid vattnet och solen skiner. Inte för att vi badade, men i alla fall. Gräset är det grönaste jag känner till, himlen kontrasterar snyggt i blått medan näktergalen, sångtrasten och göken ackompanjerar med sina sånger. Så vet man att allt går sin gilla gång och att det blir en god middag oavsett vad man äter - bara för att det är så trevligt och för att man sitter utomhus.

Trevligt var också att pappa med särbo kom på besök och jag tror nästan att min pappa blev en smula mållös av boendet och välkomnandet och värmen. Jag blev glad av att de kunde spontankomma och att de har sett var vi så gärna tillbringar tid.

Kaprifol
(eller Honeysuckle som man lärde sig att det hette med Avon)

Lupin
(som yngste sonen trodde hette Lupan)

Draken

Jag hade köpte billig drake till yngste sonen och det var ju verkligen väldigt lyckat eftersom det har blåst en del.

Nu ska vi grilla på balkongen och förhoppningsvis kan vi även sitta och äta middagen där. Vi börjar med kronärtskockor, sen blir det en melonsallad, en isbergsallad med valnötter, citron, kallpressad olja och lite honong. Majskolv till barnen (äldste och yngste sonen). Ja - entrecôte också. Åh, vad gott!

Hurra vad skönt det är att vara ledig!


torsdag 2 juni 2011

Vardag

Idag är torsdag liksom lördag och lördagen är jättelång - pågår i flera dagar.

Var på studentmottagning igår. Jag hade ju lämnat hela övriga familjen hemma, så jag fick både dricka vin och äta brie för fem. Närå. Men det blev senare än jag tänkt. Alltså också trevligare än väntat. Jag måste bara tänka på styvsystrarna som egna personer, inte som familjer. Men det blir lätt så. När vi träffas så är det alltid i familjesituationer - vilket på ett sätt också gör dem mer intressanta eftersom de har sina liv som gör att man inte behöver bekymra sig för dem. Men igår talade jag med främst två av styvsystrarna. Alltså faktiskt talade.

Tror att det började när den yngsta började uppfostra sin icke uppfostringsbenägna far. Hon öste ur sig. Jag tycker det är bra att man säger vad man tycker. Det borde bara gjorts för länge sen. Sen gjorde styvfadern ett kraftigt övertramp när den kritik yngsta styvsystern framförde, avfärdades med "du snackar skit!" Nej - så gör man inte. Man måste lyssna på den som säger nåt!

Nu tycker styvfadern att vi barn ska sätta oss och tycka till om honom tillsammans. HA! För att bli en martyr? Varför i allsindar skulle vi göra det? Om vi skulle träffas hoppas jag verkligen att vi skulle ha andra saker att tala om.

Kanske är det så att man i nåt läge ska se sina barn som jämlikar och vuxna och begripa att barnen har egna erfarenheter och en historia värd att lyssna på? Man känner dem inte nödvändigtvis bara för att man har fostrat dem. Särskilt inte om man inte talar med dem. Särskilt inte om man sätter sig själv i centrum hela tiden och bara utgår från sina egna erfarenheter utan vilja att lära från andra.

Jag säger inte att det är lätt. Jag säger inte att jag själv gör rätt. Men jag tänker tanken och hoppas att det är en bit på väg.

Det är inte lätt att stryka ett streck över sånt som varit och påverkat oss (både positivt och negativt) i grunden, men jag önskar att vi kunde försöka se framåt.

Ja. En intressant kväll, var det. Och som vanligt hoppas jag att det finns tid att träffa styvsystrarna lite mer. Både tillsammans och enskilt.